Folkhälsomyndigheten bör kunna ifrågasättas

Nu måste Folkhälsomyndigheten först och främst förklara varför vi lyckas sämre än andra länder.

Kunniga, men för den skull inte ofelbara.

Kunniga, men för den skull inte ofelbara.

Foto: Janerik Henriksson/TT

Ledare2020-04-14 17:00
Detta är en ledare. NT:s ledarsida är moderat.

Det finns en poäng i att förhålla sig lojal gentemot överheten i krig och kris. Tiden ger sällan utrymme för de kritiska debatter som kan föras under normala förhållanden och alltför högljudda invändningar kan fungera demoraliserande. Det finns en fördel i att alla gillar läget och drar åt samma håll – om så kursen i efterhand skulle visa sig inte helt vinkelrät.

Men om kursen redan under pågående kris avviker mer än bara några grader? Och om aktörer i andra länder väljer helt andra strategier för att nå sina mål? Under sådana omständigheter måste de som vill framföra konstruktiv kritik våga höja sina röster, inte minst om det skulle visa sig att överheten förefaller helt oemottaglig för avvikande åsikter.

På DN Debatt kritiserar 22 forskare Folkhälsomyndighetens (FHM) hantering av coronakrisen. Det handlar verkligen inte om några "hobbyepidemiologer" utan högst kvalificerade röster som Lena Einhorn (med dr i virologi) och Joacim Rocklöv (professor i epidemiologi). De hävdar att regering och riksdag måste ingripa i en situation där FHM begått upprepade misstag, vilka resulterat i betydligt högre mortalitet i covid-19 än vad som är fallet i exempelvis våra nordiska grannländer. "Vid minst fyra tillfällen har man från Folkhälsomyndighetens sida hävdat att smittspridningen har planat ut eller kommer att avta. Det har den inte gjort" konstaterar de 22.

Tids nog kommer det att finnas tid att avgöra vem som gjorde vad och inte och vad som eventuellt gick fel, men allvarligare är förstås om Sverige genom FHM:s försorg slagit in på fel kurs och inte förmår ta till sig av konstruktiv kritik. Viktigare är egentligen därför en annan artikel, publicerad på SvD Debatt. Fem forskare (delvis samma som de ovan nämnda 22) kritiserar där myndigheten utifrån ungefär samma förutsättningar som i Dagens Nyheter, men med något mildare retorik och mindre långtgående krav. Framför allt avkrävs FHM större transparens i förklaringen över varför just deras modell är den rätta, medan tunga utländska rapporter pekar på hur Sverige – vid en internationell jämförelse – presterat sämre än andra länder.

Det är rimliga krav i en situation där över 1000 personer nu avlidit. Frågan kvarstår nämligen: varför vi lyckas vi sämre än många andra länder? När statsepidemiologen Anders Tegnell under tisdagens presskonferens fick ovanligt skarpa frågor viftade han emellertid på sedvanligt lite nonchalant sätt undan kritiken. Som alltså inte kom från några amatörer, utan från forskare minst lika kunniga som honom själv.