Framtidssäkra domen

Katastrof, men nu får mördaren sitt straff.

Katastrof, men nu får mördaren sitt straff.

Foto: Tomas Oneborg/SvD/TT

Ledare2018-06-08 04:00
Detta är en ledare. NT:s ledarsida är moderat.

Rakhmat Akilov döms för fem mord, 119 mordförsök, terrorbrott, försök till terrorbrott, allmänfarlig ödeläggelse samt framkallande av fara i 24 fall. Som Stockholms tingsrätt fann i sitt domslut kunde inget annat än livstids fängelse komma ifråga, därtill följt av utvisning (också på livstid).

Något annat än livstids straff hade varit lika överraskande som rättsligt förödande. Därtill är det bra att tingsrätten att tingsrätten fastslår terrorbrotten, trots att Akilov agerade på egen hand – och inte ens bevärdigades en gratulation av Islamiska staten i efterhand...

En del höjer möjligtvis på ögonbrynen för utvisningsdomen. För Akilov ska väl aldrig släppas fri, eller?

Nej, sannolikt inte. Men självklart är det tyvärr inte. De flesta svenska livstidsdomar omvandlas förr eller senare till tidsbestämda straff. Om så blir fallet brukar frigivningen dessutom komma relativt snabbt eftersom det är praxis att frisläppas efter att två tredjedelar av straffet avtjänats.

Terrorister behandlas tyvärr inte annorlunda än några andra. Den palestinske terroristen Mohamed Abo Talb, bosatt i Sverige, dömdes till exempel till livstids fängelse 1989 efter terrordåd i Amsterdam och Köpenhamn, men 2008 omvandlades hans straff till 30 års fängelse av Örebro tingsrätt – vilket i enlighet med ovan nämnda rättspraxis innebar att han frigavs redan året därpå. Också Abo Talb ska utvisas – till Libanon – men eftersom hans rättsliga trygghet inte kan garanteras får han bo kvar i Sverige tills vidare.

Även om Rakhmat Akilov lyckades mörda fler för egna händer än Mohamed Abo Talb, var den senare en välorganiserad terrorist på ett helt annat sätt än den förre. Visserligen har rättspraxis skärpts något sedan dess, men vi ska inte alls ta för givet att Akilov kommer att dö i fängelset. I värsta fall kan han bli en fri man om 20 år eller så och, givet att den rättsliga situationen i hans hemland Uzbekistan inte förändras, skulle han i så fall knappast heller riskera utvisning utan åter kunna gå på gatorna i Stockholm och andra städer som en fri man.

Förvisso bör vi inte utvisa personer till länder där de riskerar omänsklig behandling, men ännu viktigare är faktiskt att garantera våra egna medborgares trygghet. Fast framför allt bör livstid, i normalfallet, vara på just livstid. Rättspraxis behöver skärpas betydligt och domen mot Akilov därigenom framtidssäkras.