Först fanns det ingen övre gräns för hur många flyktingar Sverige kunde ta emot. Därefter är knappt några migranter välkomna över huvud taget. Regeringen har presenterat ett så kallat åtgärdspaket, vars framtid dock hänger lite i luften.
Lagrådet riktar nämligen hård kritik mot flera förslag och får delvis dessutom stöd av de borgerliga partier Stefan Löfven behöver för att uppnå riksdagsmajoritet. Lagrådet är framför allt kritisk mot att berörda myndigheter inte fått rimligt mycket tid att utarbeta remissvar på lagändringarna. Polisen och Migrationsverket med flera myndigheter hann inte ens yttra sig skriftligen, utan fick framföra sina åsikter via telefon!
Till detta är Lagrådet orolig för att asylrätten naggas i kanten i samband med de obligatoriska id-kontrollerna. Det är tänkvärd kritik och framför allt något som borde svida för särskilt Miljöpartiet. Under normala omständigheter skulle det duga att tala om en juridisk skandal. Alltsammans borde dras tillbaka, helst till ruta ett. Kanske hade också funnits skäl att yrka misstroendeförklaring mot Löfven.
Fast nu är det inte normala omständigheter och det kan vara en viktig läxa för oss alla. Delvis på grund av sin egen senfärdighet tvingas ministären Löfven införa vad som i praktiken är att betrakta som undantagstillstånd, trots att det juridiska utrymmet för ett sådant agerande i det aktuella fallet är begränsat. Regeringen sitter i en rävsax, för samtidigt innebär den migrationspolitiska kollapsen att kommuner och myndigheter inte längre har reella möljigheter att följa lagen.
Kort sagt har situationen större likheter med ett krigstillstånd än vad många vill erkänna. Förhållanden då extraordinära åtgärder nödvändiggörs, även om det i värsta fall kan handla om aktioner i lagens utmarker.
Så långt har ministären Löfven rätt i att det inte finns tid att förlänga remisstiden för de föreslagna lagändringarna.
Inte med ett flyktingtryck om tusentals personer varje vecka och där Sverige inte ens kan erbjuda tak över huvudet längre.
Samtidigt bör regeringen ta till sig av lagrådets kritik, skyndsamt anpassa skrivningarna – och framför allt söka brett politiskt stöd. På sätt och vis finns det visserligen redan. Sverigedemokraterna stödjer helhjärtat ministären Löfven! Men om statsministern dessutom vill ha Alliansens stöd, finns det goda skäl till intima samtal med de borgerliga partierna.
På en punkt har regeringen redan bestämt sig för att backa. Efter kritik från Moderaterna och Folkpartiet, eller Liberalerna som partiet numera vill kalla sig, blir det inte aktuellt att stänga Öresundsbron. Förmodligen finns det ytterligare punkter där Löfven behöver jämka sig.