Nej, någon upprepning av de på många sätt fantastiska sommarspelen i Tokyo 1964 blir det kanske inte. Årets sommarspel – som ju åter går i den japanska huvudstaden – kommer att genomföras utan utländsk publik, på grund av pandemin.
Alternativet hade emellertid varit att ställa in spelen helt hållet, vilket japaner i gemen dessutom inte haft så mycket emot – om man ska tro opinionsundersökningarna. Det har förstås med corona att göra, fast är också symboliskt för en olympisk rörelse som förlorat mycket av sin tidigare popularitet.
Redan 2022 väntar nästa utmaning, då vinterspelen ska hållas i Peking. Då är covid-19 förhoppningsvis under bättre kontroll, medan mindre tyvärr talar för några större politiska förändringar i den kommuniststyrda diktaturen. Redan nu protesterar många mot att OS kommer att hållas i ett land som utsätter den uighuriska minoriteten för förföljelser, som faktiskt påminner om situationen för judarna i 30-talets Tyskland. Berlin-OS 1936 har alltid betraktats som den olympiska rörelsens svartaste stund, fast OS i Kina är på sätt och vis värre, för när Berlin tilldelades spelen 1931 hade Hitler ännu inte kommit till makten.
Man hade förstås kunnat frånta Tyskland spelen, men så skedde inte och så lär det inte heller gå med nästa års vinter-OS. Om inte av andra skäl, så för att ingen annan vill eller kan arrangera OS – och det har bara delvis med pandemin att göra. När Peking fick spelen hade staden bara en utmanare: den kazakiska dikaturens Almaty.
Sedan dess har både sommar- och vinterspel tilldelats demokratier, men den långsiktiga trenden är ändå att diktaturer riskerar att ta över OS. Kostnaderna avskräcker och gör spelen att svårare att popularisera inför hemmapubliken, vilket en diktatur kan bortse ifrån. Problemet är sannolikt inte enbart en olympisk fråga. Minns hur Qatar fått behålla fotbolls-VM nästa år, trots tusentals döda gästarbetare – ofta med anknytning till förberedelserna för just VM.
Från svensk horisont kan det tyckas svårt att göra något. Det märkliga är emellertid att vi inte ens gör det vi kan, när det kommer till större evenemang. Sålunda har representanter från den belarusiska statstelevisionen bjudits in till den internationella juryn under finalen i melodifestivalen. Trots att tv-bolagets chef till och med står på EU:s sanktionslista för brott mot mänskliga rättigheter.
Så mycket för den folkfesten.
***
Sent i går kväll tisdag ändrade SVT sig, efter hård kritik. Belarus kommer att ersättas av Storbritannien. Bättre sent än aldrig.