När Stavsjö järnväg, eller Nunnebanan som den också kallades, revs gjordes det ordentligt. Året var 1939 och landsvägstrafiken hade redan börjat konkurrera med de små östgötska järnvägarna. Nästan trettio år senare skulle banorna tillhörande bolaget med det långa namnet Norrköping-Söderköping-Vikbolandets Järnväg gå samma öde till mötes. Rälsen bröts upp och forslades iväg, ty den nya tidens melodi var bilar, bussar och lastbilar. Nu, många år senare har det åter börjat talas om att lägga räls mellan Norrköping och Söderköping. Problemet är bara att infrastrukturen är grundligt riven, allt behöver byggas upp på nytt.
Situationen är liknande när det talas om enkla jobb. Strukturerna, kunskaperna och arbetsplatserna som en gång fanns kring arbeten som inte nödvändigtvis är lätta men som saknar utbildningskrav är också uppbrutna.
Under lång tid har vi i Sverige arbetat för att bli av med enkla och okvalificerade jobb. Specialiserade och högkvalificerade arbeten har eftersträvats. Målet verkar ha nåtts. Sverige har nu lägst andel enkla jobb i hela EU, enligt Centerpartiet. Lönenivåerna har stigit och gjort så kallade enkla jobb olönsamma samtidigt som företagen har rationaliserat bort lättare arbetsuppgifter. Så länge arbetskraften matchar de höga kraven är det lugnt. Men när många inte kan gå in kvalificerade arbeten blir det kärvt.
Återigen är det migrationskrisen som har blottlagt ett systemfel, många utlandsfödda saknar kompetensen som efterfrågas på den svenska arbetsmarknaden. Och att överhuvudtaget ta sig in på arbetsmarknaden blir svårt då det i dag inte är lönsamt att anställa personer för enklare sysslor.
Centerpartiledaren Annie Lööf presenterade därför under partiets dag i Almedalen ett förslag om att slopa arbetsgivaravgifterna för enklare jobb de första två åren.
Det är rätt riktning att politiskt undanröja hinder för arbeten som inte är lönsamma i dag men kan bli det. Något oppositionen har varit inne på tidigare. Enkla jobb är en väg in i arbete för utrikesfödda, lågutbildade och oetablerade.
Det största problemet finns i nästa steg - att återupptäcka jobben. Ta exemplet med Nunnebanan, den byggdes för att frakta Kolmårdens skog som angripits av Nunnefjärilen till Bråvikens strand. 1 000 personer arbetade med skogsavverkningen och 500 hästar användes. I dag kan samma arbete utföras av ett par avancerade skogsmaskiner.
Och på arbetsplatserna behövs inte längre någon som kokar kaffe, kaffeautomater har tagit över. Dataprogram har rationaliserat bort andra uppgifter och industrierna automatiserats. Även hantverkskunskap som gått i arv flera generationer har glömts de senaste decennierna. Det är inte lätt att hitta enkla jobb.
Kanske illustreras de enkla jobbens dilemma allra bäst med det gamla uttrycket om att man ska ”veta hur en slipsten dras”. Det låter som ett enkelt jobb, men vem vet numera hur en slipsten ska dras?