Hells Angels var först med att provocera polisen med klubblokal nära polishuset.
Efter några år på Stockholmsvägen flyttade till sist Hells Angels ut från Norrköping. I tysthet. Flytten dit hade emellertid varit en öppen provokation mot ordningsmakten, för polishuset låg ju i närheten. Det var måhända inte främst tänkt som en provokation, men HA:s närvaro fyllde den rollen.
På ett liknande sätt kan man betrakta måndagens mord på Stockholmsvägen. Inte primärt avsett som en provokation, men med den effekten. Och framför allt: ett uttryck för bristande respekt. Mördarna är inte rädda för polisen. I det ljuset kan man rentav se mordet som en maktdemonstration.
Från polisens håll är man inte förvånad. Efter alla skottlossningar och sprängdåd var det snarare bara en tidsfråga innan det skulle gå riktigt illa.
Det är förstås spekulativt, men knappast överraskande, om mordet nu skulle ha kopplingar till uppgörelser i den undre världen. I så fall kan man frukta hämnd. Förutom det uppenbara – att gripa gärningsmännen – finns det därför särskilt goda skäl för polisen att stoppa försök att i så fall utkräva denna hämnd.
Man måste härvidlag erkänna att Norrköpingspolisen agerar raskt. I skrivande stund har redan sex personer gripits, misstänkta för inblandning. Det är ett gott betyg till ordningsmakten.
I sådana här situationer är det nämligen lätt att bli misstrogen. Vi ser våldet så ofta och så lite tycks hända i bekämpandet av detsamma. Fast riktigt så enkelt är det ändå inte.
Mer i det fördolda pågår polisens underrättelsearbete. Inte minst under lite lugnare perioder. Det är detta lite smågrå arbete som ger resultat i längden.
På liknande sätt förhåller det sig med arbetet för att skärpa lagstiftning och brott, samt ge polisen bättre möjligheter att verka. Mycket går inte att genomföra från en dag till en annan. Mycket måste få ta sin tid, men ger (förhoppningsvis) ändå gott resultat i slutändan.
Samtidigt är också allmänhetens frustration mer än begriplig. Att våldet kan dyka upp lite varstans och som nu på en offentlig plats – på en restaurang – är verkligen upprörande. Det är inte så enkelt som att gemene man inte behöver oroa sig. Våldet kan faktiskt drabba vem som helst, om än av misstag. Den faktiska risken är kanske liten, men det är en klen tröst när det (högst bokstavligt) smäller.
Vi har ju upplevt grovt våld förr i Norrköping. Som det famösa dubbelmordet på Slottsgatan för knappt fyra år sedan. Fast man vänjer sig aldrig. Tack och lov.