Inte en enda staty ska plockas ned
Vansinnet sveper över västvärlden, denna gång iförd antirasismens klädedräkt. Med hopp om att blidka våldsamma aktivister på vänsterkanten vidtas åtgärd efter åtgärd som alla är ämnade att radera eller skönmåla historien.
I London har statyn vid Parliament square som föreställer tidigare premiärministern Winston Churchill, som räddade världen undan nazismen, vandaliserats och är nu inboxad för att skyddas. Churchill var rasist, påstår de, och därför måste hans staty tas ned. Maken till fräckhet får man leta efter. Premiärminister Boris Johnson har dock principfast vägrat att skönmåla den brittiska historien utifrån vad som kan anses acceptabelt i dag.
Samtidigt har Londons borgmästare, Labourpolitikern Sadiq Khan, lovat att rensa ut slavhandlare och ”andra olämpliga personer” bland inte bara stadens statyer utan också gatunamn. Det brittiska public service-bolaget BBC har å sin sida rensat i kulturutbudet. Bland annat har ett avsnitt av John Cleeses klassiska komediserie Pang i bygget tagits bort från en strömningstjänst.
Avsnittet i fråga innehåller en scen där major Gowen, en av hotellets stamgäster, uttalar sig om det västindiska cricketlandslaget i klart och tydligt rasistiska ordalag. Den scenen har klippts bort nästan varhelst programmet har visats på senare år och nu har BBC tagit bort hela avsnittet. Det är inte så lite korkat. Majoren var en anakronistisk karaktär, från början ämnad att representera en svunnen tid och attityd. En sämre sådan. Han var en driftkucku. Oförmågan att se detta som många beslutsfattare i mediebranschen har uppvisat är definitivt oroande. Men egentligen borde det inte spela någon roll.
Warner brothers har plockat ned Borta med vinden från sin nya strömningstjänst. Den ska komma tillbaka längre fram, omgärdad av tittarföraktande förklaringar. Det är nu ingen tvekan om att vad som avbildas inte är rimligt, historien utgår från en bomullsplantage i södern under det amerikanska inbördeskriget. Till skillnad från i Pang i bygget var det inte ämnat att skrattas åt när slavar gestaltades som tacksamma mot sina ägare. Men den förtjänar ändå inte att tas bort.
Samtiden vilar på en lång och omfattande historia. Mycket av det är beundransvärt, somligt till och med storslaget. En hel del är direkt skamligt. Alltsammans är dock en del av vår historia och hur vi än försöker censurera den kan vi inte förändra det.
Det bästa vi kan göra med vår historia är att lära av den, såväl de bättre som sämre bitarna. Men ska vi kunna göra det krävs det faktiskt att vi inte försöker gömma historien. Det tjänar ingen på.