Inte kurdernas sak att lösa våra problem

Vi förutsätter att andra länder ska ta hand som sina brottslingar. Det är inte annorlunda med svenska medborgare.

Al Hol, där många IS-kvinnor och deras barn hålls fångna.

Al Hol, där många IS-kvinnor och deras barn hålls fångna.

Foto: Maya Alleruzzo/AP/TT

Ledare2021-09-09 06:00
Detta är en ledare. NT:s ledarsida är moderat.

Tre kvinnor och deras barn har utvisats från den kurdisktstyrda delen av Syrien. Utvisats till Sverige eftersom de är svenska medborgare.

En av dem uppges komma från Norrköping. Alla tre är så kallade IS-kvinnor, som rest till Syrien för att bygga upp den så kallade Islamiska staten – kalifatet. Kanske inte som krigare, men det fanns många sätt att stödja tyranniet på. Så var ju som bekant alla nazister under andra världskriget inte heller soldater, men alla mer eller mindre medskyldiga till regimens förbrytelser.

Jämförelsen med Tredje riket är passande och därför är det begripligt om vi inte vill ha med dessa IS-sympatisörer att göra. De får stå sitt kast. Fast så enkelt är det ändå inte.

Dels handlar frågan om barnen, som om de är födda i Sverige också är svenska medborgare. Barnen må vara indoktrinerade, men de är just barn och förtjänar att behandlas som sådana.

Dels handlar frågan om att problemet med IS-kvinnorna har blivit utvisade till de land där de är medborgare – alltså Sverige. Det är inte annorlunda än att Sverige emellanåt utvisar brottslingar till de länder där de är medborgare. Vi tycker det är självklart att dessa länder också ska ta emot sina medborgare och inte krånglar. Ibland blir det så ändå och då framförs krav på att Sverige bör utöva påtryckningar eller till exempel dra in bistånd. Helt berättigat.

Därför är det också självklart att Sverige ska ta emot IS-kvinnorna. De är inte kurdernas problem! Och att det sker under ordnade former är faktiskt det bästa, eftersom det i så fall eventuellt går att lagföra personer i Sverige och sociala myndigheter kan (tillfälligt eller permanent) ta över vårdnaden av barnen.

Huruvida det sedan i praktiken går att lagföra någon i Sverige är en annan sak. I sammanhanget har vår lagstiftning varit otillräcklig, likaså de polisiära åtgärderna för att stoppa terroristrekrytering i Sverige. Allt detta har politiska orsaker – i Sverige. Ingenting är något kurderna behöver ta ansvar för.

Om det är någon tröst påpekar terrorismforskaren Magnus Ranstorp för NT att hemvändande kvinnliga terroristresenärer sällan tar till våld. Fast de kan fortfarande vara fundamentalistiskt övertygade och därmed bli en förstärkande del av extremistiska miljöer. Därmed kan man säga att det precis som efter andra världskriget behövdes denazifiering nu behövs en dejihadisering.

Fast det är inte kurdernas problem det heller.