Upphovsrättsintressenterna gör avtryck i den svenska debatten med jämna mellanrum. 2006 gjordes Polisen en razzia mot den serverhall som huserade fildelningssajten The Pirate Bay och Piratbyråns servrar. Förra året dök Spridningskollen, som på uppdrag av rättighetsinnehavare i film- och TV-branschen hade som affärsmodell att skicka fakturor till svenska fildelare. Den affärsverksamheten levde dock inte särskilt länge.
I måndags kom en prejudicerande dom från Patent- och marknadsöverdomstolen, där en rad mediebolag och nätoperatören Bredbandsbolaget skulle få det bedömt huruvida nätoperatören har ett medansvar för att deras kunder besöker och nyttjar hemsidor med upphovsrättskyddat material. Domstolen gick på den linjen och dristade sig till och med att kalla Bredbandsbolaget för en mellanhand.
Domen är problematisk på flera sätt. Domstolen ska inte klandras, då det är EU-rätten som ligger till grund för domen. Men frågan är principiellt viktig. Kan exempelvis Posten också anklagas för att vara en mellanhand i de fall illegala produkter skickas med post? Exempelvis drogförsändelser via post är en big business. Nej, förmodligen inte.
Domen innebär att Bredbandsbolaget nu måste spärra åtkomst till de välkända fildelningssajterna The Pirate Bay och Swefilmer. Den senare har dock redan dött och andra liknande sajter tagit dess plats, vilket visar på ineffektiviteten i dessa åtkomstförbud. Den som så önskar kan utan större svårigheter komma åt upphovsrättsskyddat material oavsett.
Det krävs en varsamhet mot det prejudikat som domen har skapat. Vad händer exempelvis om ett stort och rikt medieföretag kräver att nätoperatörerna stänger ner ytterligare sidor? Antingen följer de uppmaningen eller så riskerar de en lång och kostsam domstolsprocess. Om nätoperatörerna åker på några förluster i domstolarna är det troligt att de blir medgörliga med tiden. Det är en farlig väg.
Nätoperatörerna har redan i dag blockerat åtkomst till vissa adresser, bland annat där det förekommer övergrepp på barn. Det är en överenskommelse som företagen har slutit på eget initiativ. Att de skulle vara helt likgiltiga inför vad deras kunder gör på internet är alltså inte fallet. Bredband är i dag så vanligt att deras verksamhet knappast står och faller med huruvida deras kunder har möjlighet att bedriva olaglig fildelning eller ej.
Det är en farlig väg när utomstående aktörer med hot om höga advokatkostnader kan börja påverka innehållet på nätet. Det påminner om censur och för onekligen tankarna till mer repressiva stater.
Enskilda användare har redan fällts för upphovsrättsbrott och det är en betydligt bättre lösning. Precis som när det gäller illegala postförsändelser ska det inte vara infrastrukturägarnas ansvar att sätta dit bovarna utan Polisens.
Att detta är en seger för film- och TV-bolagen råder det ingen tvekan om. För dem är det mer bekvämt att släcka ner åtkomst till sina illegala konkurrenter än att jaga enskilda individer. Men till vilket pris?