I helgen som gick stod två av riksdagens småpartier i centrum, dessutom inte bara för dåliga opinionssiffror. Medan Folkpartiet organiserade ett riksmöte i Västerås valdes Ebba Busch Thor till ny partiledare för Kristdemokraterna på riksting i Stockholm.
Det valet var enkelt för ledamöterna. Då var motsättningarna sannolikt större i valet av ny partistyrelse. Europaparlamentarikern Lars Adaktusson fick en plats, däremot inte ungdomsförbundets Sara Skyttedal. En halv seger för högerflygeln alltså (båda anses stå till höger).
Till höger står naturligtvis också Busch Thor. Och hon skäms inte för det! Glädjande i mellanmjölkens förlovade land. Fast vad innebär det i praktiken?
På den frågan väntar vi fortfarande på svar. Under sitt tal på rikstinget talade Busch Thor om bland annat kamp mot ondskan. En smula överdrivet, ärligt talat. Däremot är det uppenbart att hon inte vill ge staten som sådan mer att säga till om.
Busch Thor vill också införa en samvetsklausul vid aborter, det vill säga att vårdpersonal inte ska behöva medverka mot sitt samvete vid aborter. En känslig fråga i konformismens Sverige där etablissemanget inte brukar låtsas om att det faktiskt finns människor som är abortmotståndare.
Vissa hävdar att Jönköpings ställning och den så kallade pingstvänsterns inflytande nu brutits. Lite ligger det i detta, men höger-vänsterskalan är inte helt entydig inom KD. Samtidigt är det uppenbart att Busch Thor inte vill sitta fången i en socialliberal mittenbur, hur gyllene denna än kan framstå som i det svenska medieklimatet. Hon hoppas istället säkert vinna väljare från ”gamla” moderater som tröttnat på att hunsas av sitt parti.
Fast kanske också sverigedemokrater... Det är den verkligt intressanta frågan, men kan kollidera med Kristdemokraternas traditionellt invandringsvänliga politik. Ska Busch Thor ha någon chans i den frågan krävs förmodligen allt från en hårdare integrationspolitik, till mer tal om lag och ordning och kanske mindre om EU. Samt inte minst en skarpare försvarspolitik.
Samtidigt abonnerar Folkpartiet redan på rollen som det mest försvarsvänliga borgerliga partiet. En del av detta märktes under FP:s riksmöte i Västerås. Fast framför allt var Jan Björklund självkritisk, i denna och många andra frågor som slår mot det gamla Allianssamarbetet.
Björklund slåss naturligtvis för sitt politiska liv – och mot dåliga opinionsundersökningar. Detsamma gäller Kristdemokraterna, men som nyvald partiledare har Busch Thor en rejäl fallhöjd. För Björklund måste däremot opinonen svänga. Omedelbart.