Jämtin spelar Trump i händerna

Carin Jämtin.

Carin Jämtin.

Foto: Henrik Montgomery/TT

Ledare2017-07-13 04:00
Detta är en ledare. NT:s ledarsida är moderat.

När USA:s president Donald Trump hotade med att dra in ekonomiskt stöd till biståndsorganisationer som erbjuder abort, då var det knappast förvånande att många skulle reagera – inte minst i Sverige. Regeringens initala reaktion var att utöka biståndet med 200 miljoner kronor, men detta låter inte Sidas generaldirektör, den tidigare socialdemokratiska partisekreteraren Carin Jämtin, sig nöja med. Hon vill bestraffa organisationer som böjer sig för de amerikanska påtryckningarna.

Dessa organisationer riskerar att förlora hela eller delar av Sidas bistånd. Sannolikt genom en ufasningsprocess, men i dagsläget vet ingen riktigt vad som väntar. Det rör sig enligt Sida om 20 till 40 organisationer.

Även den gentemot Trump mest kritiske kan säkert hålla med om att två fel inte gör ett rätt. Just den situationen riskerar vi nu få.

Först och främst kan Sidas beslut få drastiska effekter för just de hjälpsökande som behöver stödet mest. Sålunda kan bland annat malaria och hivprevention påverkas negativt. Det senare för övrigt nog så viktigt för den sexuella och reproduktiva hälsa, som Jämtin påstår sig slå vakt om.

Oavsett intentioner bör naturligtvis varje politiskt beslut konsekvensanalyseras. Om de negativa konsekvenserna överväger, finns det goda skäl att söka andra lösningar. Om Jämtin trots negativ påverkan för exempelvis hivprevention håller fast vid sitt beslut, riskerar det i värsta fall att ses som symbolpolitik.

Biståndsfrågor lämpar sig därtill olämpligt för detaljstyrning, eftersom hjälporganisationer ofta tvingas till nog så besvärlig diplomati i de länder de verkar. Just den argumentationen har för övrigt Sida självt nyttjat, efter kritik för hur palestinska myndigheten använt biståndspengar. Det är nog fler än riksdagsledamoten Mikael Oscarsson (KD) som tycker att det hela luktar dubbelmoral.

Illa är också att Jämtin spelar Trump i händerna. Inte för att presidenten nödvändigtvis bryr sig om vad Jämtin tycker och tänker (förmodligen vet han inte ens om vad som föregår i vårt land), men slutresultatet kan ändå bli en olycklig ideologisk politisering av globala biståndsfrågor. Just denna typ av motstånd passar nämligen Vita huset perfekt. Sverige riskerar nu att genom Sida göra precis detsamma som Förenta Staterna – bestraffa enskilda organisationer för deras biståndspolitiska val. En kraftmätning med ideologiska förtecken där Sverige dessutom riskerar att väga mycket lätt i kampen mot supermakten.

Förlorarna återfinns förstås i det praktiska biståndsarbetet, som kommer i kläm när det i själva verket kan behövas mer stöd än tidigare.