Januariförsvaret håller inte

Januaripartierna ger sken av att satsa på Försvaret. I praktiken tar de pengar från myndigheten för att ge tillbaka dem.

Svenska Dagbladet rapporterar att det nya regleringsbrevet för Försvarsmakten innebär att regeringen sätter ett tak för antalet kontinuerligt anställda gruppbefäl, soldater och sjömän som vida underskrider Försvarsmaktens behov (27/12).

Svenska Dagbladet rapporterar att det nya regleringsbrevet för Försvarsmakten innebär att regeringen sätter ett tak för antalet kontinuerligt anställda gruppbefäl, soldater och sjömän som vida underskrider Försvarsmaktens behov (27/12).

Foto: Jonas Ekströmer/TT

Ledare2020-01-02 05:01
Detta är en ledare. NT:s ledarsida är moderat.

Sveriges försvar ska stärkas står det i januariöverenskommelsen. Januaripartierna har också slagit sig för bröstet och talat vitt och brett om att de minsann satsar på försvaret. Det man ger med ena handen tar man dock tillbaka med den andra.

Svenska Dagbladet rapporterar att det nya regleringsbrevet för Försvarsmakten innebär att regeringen sätter ett tak för antalet kontinuerligt anställda gruppbefäl, soldater och sjömän som vida underskrider Försvarsmaktens behov (27/12). 

2018 hade försvaret 5.350 sådana kontinuerligt anställda. Antalet för 2019 har inte redovisats ännu men målet för 2020 är satt till 6.750 anställda. Eller rättare sagt var det målet tills regeringens nya regleringsbrev blev verklighet. Där står att antalet sådana anställda inte nämnvärt får överstiga 5.700. I klartext innebär det att Försvaret blir av med 1.050 heltidsanställningar.

SvD påpekar att denna justering skulle innebära en besparing på ungefär en miljard kronor per år. Över försvarsbeslutsperioden 2021-25 rör det sig således om tillräckligt med pengar för att kompensera att januaripartierna inte har värdesäkrat de anslagsökningar som man har kommit överens om för samma period. Detta är något som regeringen och stödpartierna har fått mycket kritik för, de gav sken av att följa försvarsberedningens rekommendationer – vilket hade krävt värdesäkrade ökningar.

Att agera på det här viset innebär dock i praktiken att man tar tillbaka pengar från myndigheten för att sedan ge tillbaka dem igen. Det handlar enbart om sifferexercis. Frågan måste ställas om det är så januaripartierna avser att sköta Försvarsmakten framgent. Det är i vart fall entydigt så man har inlett arbetet. 

Det antyder också att regeringens avsikt är att banta kostnaderna för försvaret genom att minska antalet yrkessoldater och ersätta dem med värnpliktiga. Det medför dock inte enbart en kostnadsminskning utan också en påtaglig försämring av försvarsförmågan. Möjligen anser regeringen att säkerhetsläget har blivit så mycket bättre, att Rysslands aggressionskrig i östra Ukraina och olagliga ockupation av Krimhalvön inte längre fortgår och att hotet mot andra länder påtagligt har minskat. En mer optimistisk syn på omvärlden skulle kunna förklara agerandet, men det är ingenting som har kommunicerats.

Naturligtvis handlar det enbart om kronor och ören och en fortsättning av den oansvariga oviljan att betala för att Sverige ska få det försvar vi behöver. Att göra detta bakvägen samtidigt som man låtsas som om man storsatsar är skamligt och ansvaret ligger på alla januaripartier.