Kalmars kommunalråd Johan Persson (S) hade lagt upp det bra. När regeringens utredare i våras diskuterade förslaget om en ny regionindelning av landet gick Persson ut och meddelade att Kalmar blir residensstad i storregionen bestående av länen Östergötland, Jönköping, Kronoberg och Kalmar (Barometern OT 4/4).
Om det verkligen blir någon ny indelning av landet återstår att se. Tidigare tillfällen då frågan utretts har det visat sig svårt att ändra länsgränserna rikskansler Axel Oxenstierna drog på 1600-talet.
Om förslaget trots allt genomförs har Johan Persson spelat på att placera landshövdingen över Östergötland, Småland och Öland i Kalmar.
Det går att säga att kommunalrådet har spelat, för det verkar som att han saknat stöd för uttalandet. När Norrköpingspolitikern Marie Morell (M), som är andre vice ordförande i regionstyrelsen, fick beskedet skrev hon på Twitter: ”Undrar hur man har fått till detta? Vi som var med på mötet har inte fattat några som helst beslut om någonting...”
Men vid det laget hade Johan Persson redan hunnit sätta agendan.
Sedan dess har diskussionen vari tvungen att förhålla sig till att Kalmar är det första alternativet. För- och nackdelar med Kalmar som residensstad lyfts mer än om någon annan stad passar bättre. Att Perssons trick nått framgång märks i en artikel i NT (30/6) där Persson talar om alla fördelar med Kalmar som residensstad.
Nyligen kom dock bakslaget. Kalmars landshövding Stefan Carlsson blev sparkad av regeringen, efter att det uppdagats att han ringt sexsamtal på tjänstetelefonen.
Plötsligt stod landshövdingestolen i residenset i Kalmar tom. Från att det där hade funnits en aktiv landshövding som fick erkännande av regeringen, i form av tunga utredningsuppdrag, talas det nu om att posten ska stå tom fram till 2018 (Barometern OT 6/7). I grannlänet Kronoberg slutar landshövding Kristina Alsér i höst och då Kalmars stol står vakant kan landshövdingen där inte täcka upp i Växjö, och ytterligare stärka positionen.
Kalmar har med Stefan Carlsson förlorat en av sina styrkor i länsindelningssammanhang.
De ändrade förutsättningarna i Kalmar är ett bra tillfälle för att ställa frågan hur en ny storregion ska se ut. Fram träder då bilden att utspelet kring residensstadens placering har lett till att delar av diskussionen sprungit iväg och anpassat sig efter regeringens utredares förslag.
I stället för att debattera steg två i processen, regionfunktioners lokalisering, bör steg ett diskuteras - hur en ny region ska se ut.
Det ter sig märkligt att med Ostlänken bygga samman Östergötland, Södermanland och Stockholm för att med regionindelningen åter göra Kolmårdens skogar till en barriär.
När partiledarna i Almedalen presenterar förslag för att utveckla näringslivet, motverka kriminalitet, bekämpa utanförskap och stärka välfärden bör vi fråga oss; vilka gör vi i Östergötland det effektivast med? Ett naturligt svar är Södermanland, vilket spelteori från Kalmar inte kan ändra på.