Verkligheten överträffar som bekant ofta dikten. Mordförsöket på den tidigare ryske dubbelspionen Sergej Skripal och hans dotter Julia i Salisbury, England, är som tagen ur en spionroman. Men verkligheten är som ofta lite sjaskigare. Tillståndet för Sergej och Julia Skripal är kritiskt, samtidigt som också en polis skadats allvarlig, efter mordförsöket som genomfördes med nervgas. I värsta fall kan flera hundra personer drabbats i mindre utsträckning och myndigheterna har spårat den avancerade gasen till Ryssland.
I går kom det brittiska svaret. 23 ryska diplomater utvisas, Storbritannien fryser alla kontakter på högre nivå och ytterligare sanktioner kan inte uteslutas. Man får man backa en god bit in i det kalla kriget för att finna något liknande – och då är ändå premiärminister Theresa Mays agerande snudd på återhållsamt.
Ryssland kommer naturligtvis att svara, sannolikt med en motsvarande utvisning av ett stort antal brittiska diplomater. Det var så det brukade se ut på den gamla onda tiden. Och kortsiktigt kan händelserna faktiskt gynna president Vladimir Putin. Nu kan han än en gång spela på myten om missförstådda ryssar, ständigt utsatta för en hotfull omvärlds svekfulla ränker.
Fast mordförsöket på Skripal överraskar faktiskt lite. Dels bryter det mot praxis i dylika ärenden. Skripal utväxlades mot andra agenter 2010 och den vedertagna etiketten är att därefter inte utsätta spioner för ytterligare förföljelser, åtminstone inte så länge de håller en offentligt låg profil. Dels har också Skripals dotter utsatts för mordförsök i en aktion som kan ha riskerat hundratals människors liv och hälsa. De eventuella "förtjänsterna" med mordförsöket förefaller måttliga jämfört med riskerna.
Samtidigt går antalet möjliga mord signerade FSB och SVR inom respektive utom Rysslands gränser inte av för hackor, med mordet på Alexander Litvinenko i London 2006 som främsta exempel. Och det finns historiska förebilder. Stalin lät som bekant mörda Trotskij i Mexico City 1940 och sannolikt mördades också en av hans söner likaledes på Stalins order 1938 i Paris.
Många har tolkat de morden som exempel på Stalins paranoia, men givet omständigheterna agerade Stalin på sitt sätt logiskt. Budskapet skulle vara att förrädare – verkliga eller inbillade – aldrig skulle gå säkra. Med den logiken blir också mordförsöket på Skripal rationellt. Den som en gång stämplats som landsförrädare ska leva resten av sitt liv i fruktan.