Andra debattörer på den sidan har tystnat. Precis som om de inte vill kännas vid sin delaktighet i energikrisen.
Men vi vet vems fel detta är. För att säkra makten efter valet 2014 blidkade Socialdemokraterna sin regeringskollega Miljöpartiet genom att offra svensk kärnkraft. En månad efter att S och MP tillträtt som regeringen stoppades det statligt ägda Vattenfalls planer att bygga nya reaktorer vid kärnkraftverket i Ringhals. Delar av styret i Vattenfall byttes också ut till ett som ideologiskt låg närmre den rödgröna regeringen.
Den rödgröna regeringen fattade tillika beslut om att höja skatten och säkerhetsetskraven på kärnkraft så mycket att fyra reaktorer drabbades av nedläggningsbeslut. Två i Ringhals och två i Oskarshamn. De rödgröna har sedan, trots de alltmer tydliga och bistra konsekvenserna, fortsatt sitt motstånd mot kärnkraft till förmån för betydligt mer osäkra kraftslag.
Så sent som när Magdalena Andersson i fjol vintras tillträdde som partiledare för Socialdemokraterna deklarerade hon i sitt linjetal att kärnkraft minsann inte var framtiden. När verkligheten i form av energikris och höga elräkningar kom ikapp skyllde hon sitt uttalande på talskrivaren. Att Magdalena Andersson utan att blinka kastar sin egen medarbetare, en människa hon känner och har sett i ögonen, under bussen visar hur mycket S är villiga att offra för att inte riskera att tappa makten eller ansiktet.
Vi kommer alltså snart se S-märkta politruker och opinionsbildare gå till storms mot att elprisområde ett och två inte får del av regeringens planerade elprisåterbäring. Någon på den borgerliga sidan kommer att nappa på betet och påpeka att det är en återbäring av delar av vad som betalades mellan oktober i fjol och september i år, samt att norra Sverige inte betalar flaskhalsavgifter. Någon kommer också komma med motfrågan vad norra Sverige ska äta.
Det är rimliga påpekanden. Norra Sverige hade under den period det gäller i sammanhanget anständiga priser och har inte heller betalat de flaskhalsavgifter som nu delvis ska betalas tillbaka. Det är också så att mycket av maten produceras i södra Sverige. Inte sällan med el från Norrland. Men det kommer ändå att tända en hätsk diskussion mellan nord och syd, varpå alla glömmer vems fel det är och Socialdemokraternas avledande manöver har lyckats.
Gå inte i fällan. Människor ska inte stå till svars för var de bor. Norr ska inte anklagas för att behöva importera livsmedel från syd, precis som att syd inte ska anklagas för att importera energi från norr. Det här är inte en konflikt mellan landsändar. Nord och Syd har inte gjort varandra orätt. Orätten står de rödgröna för när de röda av makthunger lät de gröna lägga ner vår elproduktion. De skyldiga bör avkrävas ansvar, och vårt ansvar är att aldrig ge dem chans att göra om det.