TV4/Novus presenterade under tisdagen en opinionsundersökning som gav Sverigedemokraterna stöd av 19,4 procent av de tillfrågade. En intressant notering i skenet av den metadebatt som uppstod när Yougov/Metro förra veckan presenterade en mätning där SD var största parti. Då var det grundligen fel på mätmetoden. Någon dag senare presenterade SvD/Sifo en mätning där SD förvisso inte var störst men där det slog nytt rekord. Är man blygsam kan man hävda att SD:s trend är uppåtgående bland väljarna. Än mer intressant blir ekvationen när TV4/Novus mätningen bryts ner efter kön. Bland männen är SD nu största parti med 24,5 procent mot 22,4 för Socialdemokraterna och 22,3 för Moderaterna. Kvinnorna i undersökningen listar dock SD först på tredje plats och med mer beskedliga 14,5 procent.
Kanske är det just denna utveckling som ligger bakom Kinberg Batras utmaning av Löfven. Med tanke på hur lite sakpolitisk debatt det förs om asyl- och migrationspolitiken kan det tyckas vara på tiden (frågan debatteras förvisso intensivare än någonsin tidigare, men sällan av politiker i ledande ställning). Moderaternas partisekreterare Tomas Tobé uppger att det framväxande utanförskapet bland unga och utrikesfödda är ”samhällsutmaningar som kräver konkreta besked”. En ståndpunkt det är svårt att inte hålla med om. Arbetslöshet, utanförskap och utmaningen i asylmottagandet är tre centrala frågor i dag och under överskådlig framtid. Att regeringen, Socialdemokraterna och Miljöpartiet, i praktiken lämnat walk over i frågan är gränsande till skandalöst. Alldeles oavsett vad man tycker i frågan är en seriös debatt mellan ansvarstagande politiker det som behövs mest för stunden. LO:s önskemål om någon form av överrenskommelse mellan M och S i migrationspolitiken är inte något som är gripet ur luften. Inom LO-kollektivet är SD största parti!
Under gårdagen höll Centerledaren Annie Lööf sitt sommartal i Stockholm. Hon försökte med konststycket att vara tuff (mot brottslingar) samtidigt som hon tog tydlig ställning för den asylpolitik som råder i dag. En förvisso hedervärd inställning, att stå upp för något mindre populärt är rakryggat och politiskt modigt. Samtidigt uppkommer frågan hur starkt internt stöd Lööf har för sitt ställningstagande. Inom partiet debatteras fördelar och nackdelar frekvent och stundvis intensivt.
Med sin begäran om debatt sätter Moderaterna onekligen press på regeringen i de berörda frågorna. Rimligen måste statsminister Löfven ha med sig något besked till en dylik debatt. Alternativt att han, Socialdemokraterna och Miljöparitet anser att nuvarande utveckling är precis vad de förutsett och beräknat. Så ser verkligheten sällan ut ute i kommunerna. De senaste dagarnas besked från exempelvis Malmö där mottagandet av ensamkommande ungdomar sjufaldigats på kort tid ger en annan bild av vardagen. Debatten mellan M och S kan i bästa fall vara början på något positivt. I sämsta fall blir det en tävling i meningslösa floskler.
Om så blir fallet lär rådande opinionsutveckling fortsätta med oförminskad kraft.