Riksdagsåret 2015/2016 är formellt inlett. Våra folkvalda i riksdagen lyssnade såväl på kungen som på Stefan Löfven och sångerskan Lisa Nilsson. Helt i sin ordning upptog Löfven lejonparten av tiden. Det började faktiskt ganska bra, sett ur ett försvarspolitiskt perspektiv. Redan i inledningen av sin långa regeringsförklaring berörde Löfven säkerhetspolitiken. Denna har blivit sämre konstaterades och skulle är helt och hållet Rysslands. Löfven var så tydlig som man kan önska. Destabiliseringen av Ukraina och ”Rysslands illegala av Krim är ett brott mot folkrätten” slog Löfven fast. Likaså att det ryska agerandet är det största utmaningen mot Europas säkerhetsordning sedan kalla krigets slut.
Löfven kunde slutat där och det hade varit fullt tillräckligt som markering. Dock fortsatte statsministern på säkerhetsområdet dock med fokus på svensk försvarsförmåga. Löfven nämnde att ett ”modernt totalförsvar” ska skapas för att möta kommande utmaningar. Bland dessa nämndes terrorism, digital sårbarhet, epidemier och klimatförändringar (det sistnämnda sannolikt på Miljöpartiets begäran). Begreppet totalförsvar är intressant och inte sedan 90-talets dagar har det lyfts fram på detta sätt. Att hela samhället bör förberedas och göras robustare för allehanda utmaningar är högst vällovligt. Den kvarvarande frågan är såklart om Löfven och regeringskamraterna vill skjuta till resurserna detta kräver. Visst kom det en bred uppgörelse om försvarsbudgeten i våras, men den är fortfarande underfinansierad.
Nato nämndes inte i regeringsförklaringen och det är kanske trots allt ett fall framåt. Tidigare har det uttryckligen slagits fast att Sverige inte ska söka medlemskap. Nu glider sakfrågan förbi samtidigt som det konstateras att internationellt samarbete ska fördjupas, med prioritet mot samarbetet med Finland. I sammanhanget en acceptabel och delvis hoppingivande framställning av säkerhetsläget. Dessutom ska det bli ”gratis” att gå på Armémuseum och det är ju alltid något.
I övrig var Löfvens regeringsförklaring en lång och spretig historia. Mer till allt och alla kan den kort sammanfattas. Och regeringen lånar till allt som den inte täcker in med skattehöjningar. Ungefär. Faktum var att det fanns få områden som Löfven inte fick med i uppradningen. Allt nämndes dock inte. Till exempel inte att Sverige åter kravlat sig upp på global förstaplats gällande skatter. Dessutom var det generellt tunnsått med konkreta förslag. Fast det var kanske en strategisk avvägning att utelämna just det.