Så sent som i mars slog Annie Lööf och Centerpartiets försvarspolitiske talesperson Daniel Bäckström på stora trumman. Då krävde man – med utgångspunkt från Rysslands anfall på Ukraina – att försvarsanslagen borde öka till 2 procent av BNP senast 2025. Inte 2028 som de andra rödgröna partierna tyckte. Därmed hamnade man på samma försvarspolitiska våglängd som de gamla Allianspartierna. Och Sverigedemokraterna. Kanske är det där skon klämmer.
För nu har Centern svängt. En nyhet som visserligen varken Lööf eller Bäckström vågar gå ut med. Istället skickas suppleanten i försvarsutskottet Lars Thomsson fram till Sveriges Radios Ekoredaktion för att försvara varför det nu plötsligen har blivit helt fel att ge Försvarsmakten pengarna till 2025.
Enligt Thomsson är det till och med "oseriöst" att föreslå en ökning av försvarsbudgeten till 2 procent av BNP till 2025 i enlighet med det förslag som KD, L, M och SD står bakom.
Nog för att det emellanåt förekommer lappkast som politiker inte vill kännas vid, men ibland blir det bara löjligt när ett partis företrädare låtsas som det regnar. Det som enligt inte minst Lööf var självklart i mars kan inte gärna plötsligen ha blivit orimligt ett par månader senare. Antingen visste Centerns företrädare inte vad de ville då, eller så vet de det inte nu.
Fast det kan ju finnas en annan förklaring också, som bara indirekt har med försvaret att göra.
Länge har det varit uppenbart hur Centerledningen i allmänhet och Lööf i synnerhet försöker närma sig Socialdemokraterna. Givet hur förhållandevis dåligt det går för Centerpartiet i opinionsundersökningarna kan det förefalla märkligt, för många traditionella C-väljare lär inte imponeras av ytterligare flirt vänsterut. Fast samtidigt drar förmodligen Lööf slutsatsen att hon inte längre kan vingla omkring mitt i körfältet, utan måste välja sida. Och då väljer hon vänsterfilen.
Alltså gäller det lägga sig så nära Magdalena Andersson i så många frågor som möjligt. I den socialdemokratiska budgeten skjuts försvarets tvåprocentsmål upp till 2028. En fråga där Lööf lätt och ledigt är beredd att kompromissa bort (eller snarare förneka) gamla ståndpunkter. Trots, eller rättare sagt just på grund av, att det med Centerns stöd finns en riksdagsmajoritet för att nå tvåprocentsmålet redan 2025. Vilket skulle riskera att försätta statsministern i en brydsam situation och alltså måste undvikas.