Hur kommer Vrinnevisjukhuset att påverkas?
Sedan tidigare hävdade regiondirektör Mikael Borin i Region Östergötland att man anställt 944 personer sedan 2020. I själva verket kan det vara ännu fler. "Drygt tusen personer" enligt Regionstyrelsens ordförande Marie Morell (M).
Och nu ska (nästan) alla få sparken igen.
Huruvida det blir exakt de som relativt nyligen anställts som får gå återstår att se. Regionen har att ta hänsyn till såväl LAS som vilka personalkategorier som ska prioriteras. 900 personer ska åtminstone varslas om uppsägning, enligt det besked regionen presenterade under onsdagen.
Omfattningen är oväntat stor, vilket får vissa att försöka sitta på flera stolar samtidigt. Oppositionsrådet Kaisa Karro (S) ställer sig bakom nödvändigheten av att friställa personal, men anser att varslet är för stort – utan att presentera mer detaljerade alternativ i en situation där akuta beslut är av nöden. Vänsterpartiet vill förstås höja skatten och kräver större statsbidrag. Kräva kan man alltid.
Den dåliga ekonomin har inte uppkommit av sig själv och ansvaret faller därför tungt på det tidigare socialdemokratiska styret. Fast Morell är klok nog att inte lägga skulden ensidigt på Socialdemokraterna. Den nuvarande majoriteten borde nämligen tagit itu med de finansiella problemen långt kraftigare än man gjort.
I en situation där Östergötland inte är något under av personalöverskott och korta vårdköer tvingas man till kraftiga varsel. Trots att många varnat för att redan stoppet för inhyrd personal kan få orimligt negativa konsekvenser.
Samtidigt har alltså tusen personer (mer eller mindre) anställts de senaste åren! Hur kan genomslaget i vården inte ha blivit större? Effektivitet och god hushållning med skattebetalarnas pengar tycks inte heller vara framträdande egenskaper inom regionen.
Man gör visserligen rätt som undantar läkare och sjuksköterskor från varsel. Samtidigt kan stora friställningar av exempelvis undersköterskor leda till att sjuksköterskor tvingas utföra arbetsuppgifter de egentligen är överkvalificerade för, vilket naturligtvis påverkar deras ordinarie tjänstgöring.
Inte är det mycket till tröst, men fler regioner har ekonomiska problem. Rentav de flesta kan man nog säga, utan att knapra på sanningen alltför mycket. Alla vill hur som helst se större statsbidrag. Kortsiktigt ekonomiskt problematiskt och långsiktigt politiskt tveksamt. Hela händelsekedjan påvisar att den politikerstyrda vården inom dagens regioner fungerar dåligt. Nu måste de akuta svårigheterna i många regioner få sin lösning. Men därefter är det faktiskt idé att ompröva hela vårdsystemet.