På en presskonferens förra veckan presenterades regeringens senaste kärnkraftsatsning.
Ibland kan något i grunden ganska enkelt plötsligen bli väldigt tillkrånglat. Förhoppningarna om ett eller flera små kärnkraftverk – så kallade SMR – i Norrköping är ett bra exempel.
I förra veckan presenterade regeringen sina planer för snabbspår till byggnation av nya kärnkraftverk i Sverige. Det kan vara av olika typer, men särskilt stora förhoppningar ställs till SMR, som anses billigare och säkrare än traditionella kraftverk.
Här i Norrköping ligger vi redan i startgroparna. Eller möjligen gjorde vi det, för vad händer egentligen nu – efter att Liberalerna hoppat från Borgerlig Samverkan och det råder full kalabalik inom Norrköpingspolitiken?
Resterna av Borgerlig Samverkan har ju uttryckt missnöje med det avhoppade kommunalrådet Reidar Svedahl, vars kontakter med gamle vännen Niclas Adler riskerade en jävsituation i samband med satsningen på fabrik för biobränsle i Marviken. En på många sätt olustig situation för alla inblandade, som nu indirekt kompliceras ytterligare – av Adler själv.
Enligt honom finns det nämligen redan planer för att tillsammans med Rolls Royce SMR bygga små reaktorer i Norrköping. I Marviken. Från detta till faktiskt reaktor är steget visserligen ännu ganska långt. Men Rolls Royce är inget bagatellbolag och frågan är förstås vilket politiskt intresse det finns för byggstart i Norrköping.
Förhoppningsvis betydande. Framför allt bör Adlers planer behandlas lika seriöst som neutralt och kontakter dessutom tas med Rolls Royce. Först och främst är satsningen förstås kommersiell, men ett kärnkraftsbygge är samtidigt nästan så långt från en vanlig företagsetablering man kan komma.
Nu är det väl knappast särskilt spekulativt att "misstänka" Svedahl för att ha varit mannen bakom både många av kontakterna med Adler, liksom att ha varit tongivande inom Borgerlig Samverkan vad gäller energipolitiska frågor över huvud taget. Alldeles oavsett vad man då anser om hans avhopp kan detsamma innebära såväl en kompetensförlust som en uppbromsning. I det senare fallet spelar förstås den nu uppkomna allmänna politiska röran stor roll.
Det är viktigt att kommunledningen fortsätter att betona intresset av framtida kärnkraftsbyggen inom Norrköpings kommun. Oavsett vilka som eventuellt kommer att bygga dessa och oavsett om en reaktor (eller flera) förläggs till Marviken eller någon annanstans.
Konkurrensen om eventuella byggplatser kan nämligen blir stor och om inte är Norrköping håller sig framme är andra kommuner säkert väl så intresserade av att ta för sig.