När klockan på Norrköpings rådhus på söndagsmorgonen visade halv nio kom beskedet att den förre statsministern och Centerpartiledaren Thorbjörn Fälldin avlidit. Under sitt 90-åriga liv hann Fälldin med en stor politisk gärning. Han bröt Socialdemokraternas maktinnehav efter 44 år och som statsminister hanterade han ubåtskrisen 1981, när en kärnvapenbestyckad sovjetisk ubåt en morgon stod strandad i Karlskrona skärgård.
Fälldins betydelse för svensk politik märktes i de många kommentarerna och kondoleanserna som följde efter beskedet om hans bortgång. "Hela det borgerliga Sverige sörjer", skrev Liberalernas partiledare Jan Björklund.
I många av uttalandena finns förutom sorgen över det inträffade även något mer. Flera personer berörde att Fälldin stod för något speciellt som politiker. Den tidigare Moderatledaren Ulf Adelsohn fångade det när han om Thorbjörn Fälldin sade att "han var och förblev hela sitt liv en svensk bonde".
Med Fälldin försvinner en viktig representant för en epok av toppolitiker som titulerade sig som något annat än just politiker. Under alla åren i den politiska hetluften behöll Fälldin en nära koppling till hembygden och han bodde kvar på gården i Ramvik, Ångermanland. "Han var nära människors vardag. Det var nästan som en liten drift i partiet. Att han skulle höra med sitt ångermanländska Ramvik först", sa Olof Johansson, som var vice ordförande i Centerpartiet under Thorbjörn Fälldin, till DN (24/7).
I dag känns det ganska osannolikt att en statsminister eller partiledare skulle vara så starkt kopplad till sina väljare där hemma som Fälldin var. Ett sådant förhållningssätt hos en toppolitiker skulle troligen mötas med lustigheter dragna längre än dem som författarpseudonymen Bo Balderson framförde i sin satiriska politiska deckare "Statsrådet i tiden" (Bonniers 1980). Där presenteras en skröna om hur statsminister Fälldin när han intervjuas i sitt kök tolkar allt som sker i världen helt utifrån sin egen gård och by.
Och även om draget går att spetsas till för att skoja om är det i grunden djupt sympatiskt. Det är en väljarkontakt av en annan art än den som har blivit vanlig i politiska sammanhang och som bygger på att politikern träffat människan i verkligheten och berättar om det.
När Fälldin lämnade politiken återvände han till sin gård. Det är en annan kontrast till dagens politiska liv som har fått en naturlig förlängning i pr- och rådgivningsbranschen.
Thorbjörn Fälldins bortgång betyder att en av 1900-talets viktigaste svenska politiker gått ur tiden. Men det inträffade påminner också om att de bästa politikerna inte bara är politiker.