Kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke (MP) gör det igen. Först ut var kulturinstitutionerna att politiseras. Statliga museer ska användas för att premiera och förmedla den politiken som Alice Bah Kuhnke gillar. I Svenska Dagbladet har Ola Wong bland annat skrivit att regeringens politik i förlängningen gör Östasiatiska museet till en ”irrelevant pr-byrå för happy-clappy mångkultur”.
Nu lyser samma tendenser igenom på ett par ställen i medieutredningens slutbetänkande som presenterades under måndagseftermiddagen.
Generellt kan den omfattande medieutredningen jämföras med en ask Bertie botts unikt smaksatta gelébönor, en typ av godis som är känt från böckerna och filmerna om Harry Potter. Gelébönorna kan smaka som körsbär, daggmask, sockervadd och snorkråka. Och precis som godiset från Harry Potter bör det ske en noga övervägning kring medieutredningen innan köp, för det riskerar att bli en bitter eftersmak.
Hårt bundna direktiv lär inte ha gjort utredningsarbetet enkelt. Precis som i regeringens arbete med den nya kulturarvspropositionen ekar den identitetspolitiska retoriken. Redan i den 538 sidor långa utredningens sammanfattning lyfts till exempel problemet med hur ”majoritetsmedierna framställer det samiska folket och de nationella minoriteterna”. Etablerade mediehus målas ut som förtryckare redan i början av den utredning som ska adressera tidningskrisen.
Delen om det nya mediestödet innehåller en del oroande formuleringar. För trots att det skrivs att ”staten varken kan eller bör heller ha en uppfattning om vad som är kvalitativ journalistik” när ”särskilda tröskelvillkor” för ett framtida mediestöd ska bestämmas innehåller utredningen stycken som öppnar för styrning av åsikter. Exempelvis: ”I de fall där ett allmänt nyhetsmedium har en uttalad politisk profil på sin ledarplats eller motsvarande, krävs för stödberättigande att mediet inkluderar ett innehåll med olika utgångspunkter”.
Anmärkningsvärt är att demokratiminister Alice Bah Khunke vill påbörja förhandlingarna om ett nytt system utan att i vanlig demokratisk ordning invänta remissinstanserna. Som hon själv förklarade på presskonferensen: ”Det är alltså inte som det brukar vara att man väntar med det till efter remisstiden, för vi har inte tid med det. Utan vi måste köra igång riksdagen nu, nyss”.
Bah Khunke fortsätter sin princip att vilja göra mycket och snabbt, även om det är fel.