Efter säkerhetsläckan på Transportstyrelsen har det riktats kritik mot myndigheters upphandling av tjänster. Det har sagts att av säkerhetsskäl ska inte en del verksamheter bedrivas utanför myndigheternas väggar. Men en förbisedd sida är att myndigheternas väggar inte längre ägs av staten.
För samtidigt som många svenskar sätter ett stort värde på att äga sin egen bostad har strävan efter att vara herre i sitt eget hus övergetts inom staten. Numera hyr oftast myndigheter av privata bolag.
Alliansregeringen öppnade för att privata bolag kunde gå in som ägare till domstolsbyggnader och tingshus. Därmed har staten ”outsourcat en del av ansvaret för rikets säkerhet”, som det konstaterades i en ledare i Barometern-OT (11/8).
Genom att staten inte äger fastigheterna har en del kontroll gått förlorad. Men till vilka? Det beror på.
Polishuset i Norrköping ägs av fastighetsbolaget Hemsö, som i sin tur har Tredje AP-fonden som majoritetsägare. Transportstyrelsens huvudkontor i Lyckan på Olai kyrkogata 37 ägs av Fastighets AB L E Lundberg, som är helägt av börsnoterade L E Lundbergföretagen AB. Sjöfartsverkets huvudkontor i Norrköping hyr myndigheten av Nordisk Renting, som ägs av den brittiska storbanken RBS. Fastigheten som inrymmer SMHI:s huvudkontor ägs av börsnoterade Kungsleden, som har privata investerare, banker och fonder som stora aktieägare. Kriminalvårdens och Migrationsverkets huvudkontor, båda på Slottsgatan, ägs av Hemfosa, vars största ägare är olika fonder. Och vem ägaren av Tingsrättens nya lokaler blir återstår att se, i mars rapporterade NT om att Tingsrätten ser sig om efter ett nytt hus.
Fastigheterna som inrymmer myndigheterna i Norrköping är därmed i säkra händer – men det kan vara tillfälligt. Exempelvis har det stormat mycket kring den brittiska banken RBS, som äger Nordisk Renting som i sin tur äger Sjöfartsverkets Norrköpingskontor. År 2008 tvingades den brittiska staten rädda RBS och sedan dess har banken gått fortsatt dåligt (The Guardian 22/5). Trots en ovanlig vinst för det senaste kvartalet förväntas det dröja flera år innan RBS kan redovisa en helårsvinst (The Telegraph 4/8). Så det kanske ändå inte är en så säker hamn.
RBS problem visar också hur lyckan kommer och går i affärer. Vid kriser kan de tillsynes mest stabila finansiella grunderna rämna och ägarbyten ske snabbt – allt är som bekant till salu för rätt pris. Det betyder att det är fullt möjligt att svenska myndighetshus kan köpas av utländska statskontrollerade bolag med politiska agendor. En varning är att den finska regeringen misstänkt att Ryssland ligger bakom ett stort antal köp av strategiskt viktiga fastigheter i Finland (Independent 2/11 2016).
Om staten åter ska bli herre i myndigheternas hus – dessa symboler för statsmakten – krävs det politisk handling. Helst innan frågorna ställs på sin spets genom att en ny suspekt fastighetsägare kräver tillträde, som är svårt att neka, till myndigheters säkerhetsklassade lokaler.