Det lider mot jul. En högtid som de allra flesta förknippar med firande tillsammans med flera generationer av nära och kära. En tid att påminna sig om det viktiga i livet – och en del av det är sparandet inför framtiden.
Antalet svenska pensionärer som riskerar att hamna i fattigdom är uppe i 350 000, enligt statistik från Eurostat. Det kan jämföras med 148 000 för tio år sedan. Christina Rogestam, ordförande för pensionärsorganisationen SPF Seniorerna, säger att ”vi måste göra något åt pensionssystemet nu och inte bara sikta på att förändra för dem som ska gå i pension om 20 år” (SvD 10/12).
Det finns tyvärr ekonomiska problem för många som nyligen har gått eller snart ska gå i pension, men att skapa snabba lösningar är svårt eftersom pensionssystemet fungerar bäst med stabilitet och långsiktighet.
För att göra märkbar skillnad för fler behöver trösklarna in på arbetsmarknaden sänkas. Genom att göra det billigare att anställa och skapa enkla jobb kan fler komma ut i arbetslivet och göra debut på arbetsmarknaden tidigare i livet, vilket bäddar för bättre pension.
En bra förutsättning för förändring är att det allmänna intresset för pension och sparande tycks öka. ”Bästa sättet att höja din pension” kan låta som ett lockrop från löpsedlarna, men kommer numer från både dagstidningar och ekonomirådgivare.
The Economist skrev nyligen och varnade om att höga avgifter på dina pensionsfonder kan äta upp onödigt stora delar av sparandet. Där konstaterades också att även om den officiella pensionsåldern förmodligen inte kommer att höjas inom den närmaste tiden så kommer de flesta amerikaner fortfarande att arbeta vid 70 års ålder.
Många både kan och vill arbeta längre. I början av månaden släpptes Pensionsmyndighetens rapport om effekterna av hur jobb och sparande påverkar din framtida pension. Räkneexemplet gjordes på en person född 1972 som börjat arbeta vid 23 års ålder, där ytterligare ett år i arbetslivet ger en pension på 1 220 kronor extra i månaden.
Nu för tiden är 68 inte en ovanlig pensionsålder. Med det i åtanke vore det bättre att höja rätten att arbeta från nuvarande 67 års ålder.
En del har dock svårt att få ihop det ekonomiskt. Det kan röra sig om en pension på 9 000–10 000 kronor efter skatt som ska täcka det nödvändiga. Med facit i hand är det många som först nu förstår varför dåvarande statsminister Fredrik Reinfeldt 2012 resonerade om att vi borde arbeta tills vi är 75 år. Kritiken då var massiv, men resonemanget ledde till att vi i dag faktiskt talar om problemen och söker förändringspotential.
Lyckligtvis har vi lagt om pensionssystemet så att vi inte får samma situation som exempelvis Grekland som sitter fast i ett föråldrat system baserat på en livslängd från en svunnen tid. Men vi är inte problemfria. Svenska pensionärer utmålas som Nordens fattiga kusiner när Norge, Danmark och Finland har en minskande andel pensionärer som ligger inom riskzonen för fattigdom.
Även om det är svårt att ge snabba lösningar är vi ändå på rätt väg. Fler ser över avgifterna för pensionssparande och gör gärna några extra år i arbetslivet. Dessutom har vi i dag mer jämlika valmöjligheter att dela på tiden för karriär och familjeliv, vilket åtminstone kan ge hopp om att den ljusnande framtid är vår – och våra yngre generationers.