Principerna testas i prövningens stund

Regeringens vårbudget gick som väntat igenom, trots att det finns en riksdagsmajoritet för en annan politik.

Foto: Fredrik Persson/ TT

Ledare2015-06-17 04:00
Detta är en ledare. NT:s ledarsida är moderat.

Under gårdagen var det sanningens stund för decemberöverenskommelsen (DÖ). Skulle regeringen Löfven få igenom sin vårbudget eller skulle den likt höstbudgeten dö sotdöden efter voteringen? Vårbudgeten gick igenom. Den rödgröna regeringen har tillsammans med Vänsterpartiet lagt fram en bunt med vänsterpopulistiska förslag. Skattehöjningar på arbete och mer krångel för företag och medborgare har varit i fokus. Detta trots att den rödgröna trion inte har majoritet i riksdagen. Förklaringen till att Sverige nu gör en kantring åt vänster kan tillskrivas ovan nämnda DÖ. Utan den hade landets politiska elit haft tre alternativ att välja mellan.

Första alternativet vore att Stefan Löfven lämnade in sin avskedsansökan till talmannen och därefter utlyste nyval. Resultat därav är givetvis omöjligt att förutse. Alternativ två vore en blocköverskridande lösning där något eller några borgerliga partier gjorde upp med Socialdemokraterna. Kanske en ”grand koalition” med Moderaterna och Socialdemokraterna. Det tredje alternativet är att någotdera av blocken gör upp med Sverigedemokraterna och regerar med stöd av partiet. Inget av dessa alternativ tilltalade de samlade partiledarna och Sverige fick istället en överenskommelse som ska ge minoritetsregeringar, fram till år 2022, möjlighet att få igenom sin budgetpolitik orörd.

DÖ har sedan dag ett debatterats häftigt. Inom Moderaterna har ett par länsförbund, däribland Östergötland, fattat beslut om att riva upp DÖ. Riksdagsledamoten Finn Bengtsson (M) från Linköping har blivit frontfigur för kampen mot överenskommelsen och har enligt uppgift behandlats synnerligen styvmoderligt av sin partiledning. Detta för att Bengtsson, och ett par andra moderata riksdagsledamöter, anser att man fullt ut ska stå för den politik man blivit vald att företräda. Det är en på alla sätt sympatisk, rakryggad och hedervärd hållning. Att Bengtsson dessutom har stöd från valkretsen och partikollegorna på hemmaplan är en viktig signal till partiledningen i Stockholm.

I grunden handlar det om respekt för väljarna och det uppdrag man har. Politiker, av alla varianter, är valda för att företräda folket. Sen finns det extraordinära situationer där man måste göra kompromisser som svider. Att det i detta sammanhang finns riksdagsledamöter som envist och ståndaktigt håller på sina principer är trots allt ett sundhetstecken. DÖ:s bräckliga legitimitet vilar på att den förlorande sidan i valet 2018 respekterar uppgörelsen. Gör den inte det har Sverige genomlidit fyra år av massiv vänsterpolitik utan att få ett öre för det. Fyra helt bortkastade år. De som i dag och framöver kritiserar Finn Bengtsson och de andra ledamöterna som röstade som deras väljare önskade, bör minnas detta.

Läs mer om