Om ett par veckor presenterar regeringen Löfven sin första ”riktiga” höstbudget. Tidigare har man delvis fått dras med en Allians-dito efter förra höstens parlamentariska fiasko. En hel del är känt och kommenterat. Bland annat skattehöjningen på drivmedel, 44 öre på bensin och 48 på diesel, som kommer att slå hårt mot privatpersoner och ännu hårdare mot transportföretag och lantbruk. Än mer anmärkningsvärt är att regeringen tänker höja drivmedelskatten varje år. Utöver KPI, konsumentprisindex, vill man lägga på två procentenheter till i höjd skatt. Det som kommer i höst är alltså bara en början. Följs utvecklingen kommer enbart skatten på bensin att vara 16 kronor litern 2040 mot drygt 6 kronor i dag.
Vidare vill regeringen försämra RUT och ROT-avdragen. Höjd skatt för de med en månadsinkomst över 36 000 kronor (fler ska betala statlig skatt), återinförd skatt (Silverskatten) för pensionärer som väljer att jobba vidare och fördubblad arbetsgivaravgift för företag som anställer unga. Höjd effektskatt på kärnkraften. Sänkt och slopad avdragsrätt för pensionssparande. Vägslitageskatt, klimatskatt på inrikesflyg, skatt på handelsgödsel, höjd fordonskatt för vissa bilar, skatt på solcellsanläggningar (!) och inte minst höjd moms på biobiljetter.
Utöver denna digra uppradning på kommande skattechock samt de skattehöjningar som eventuellt missats tänker den rödgröna regeringen även avskaffa avdragsrätten för välgörenhet. Regeringen Reinfeldt, pådrivna av Kristdemokraterna, införde en möjlighet att för de som ger gåvor till välgörande ändamål (ideell verksamhet) dra av en liten del på skattedeklarationen. Denna skattehöjning beräknas ge 250 miljoner kronor till statskassan. Pengar som i satsbudgetsammanhang är försvinnande lite. En period när hjälpbehoven är större än på decennier väljer regeringen av outgrundlig anledning att göra det dyrare att visa generositet. En gissning är att staten/regeringen ogillar konkurrens när det handlar om att vara generös. Skillnaden är förstås att privatpersoner är det med sina egna pengar till de ändamål de tycker bäst om medan regeringen fördelar allas våra pengar till det som har maktens gillande för stunden.
Exakt hur alla dessa rödgröna skattehöjningar kommer att slå på allt från företagens möjligheter att växa till medborgarnas möjligheter att bo kvar på landsbygden vet vi ännu inte. Regeringen har gjort upp med Vänsterpartiet och infriar nu alla de farhågor som påpekades i valrörelsen. Att Socialdemokraterna ömsom skyller på Miljöpartiet och ömsom på försvarsbudgethöjningen när de försöker förklara bensin- och dieselskatthöjningarna (som skett i tre omgångar redan) är talande. För regeringen tycks alla samhällsproblem kunna lösas med en höjd skatt. Det är förvisso förutsägbart från en regeringen som består av Socialdemokraterna och Miljöpartiet och som behöver stöd av Vänsterpartiet, men det är i längden skadligt för landet. Föregående regeringen lyckades pressa ner världens högsta skattetryck och samtidigt öka statens intäkter. Regeringen Löfven skruvar tillbaka klockan och lär i slutändan få mindre att spendera.