Skrota Arbetsförmedlingen!

Foto: Emma-Sofia Olsson/SvD/TT

Ledare2017-01-19 04:00
Detta är en ledare. NT:s ledarsida är moderat.

Tidigare i veckan presenterade Moderaterna i Stockholms stad och län ett 94-punktsprogram för fler jobb och ökad tillväxt.

Frågan om Arbetsförmedlingens framtid kom upp på diskussionsbordet. Moderaterna föreslår att myndigheten läggs ner och istället ersätts med en så kallad jobbpeng, där den arbetssökande själv ska kunna välja sin leverantör av tjänster för att komma in på arbetsmarknaden.

Att våga dryfta tanken om att skrota Arbetsförmedlingen är kontroversiellt, men inte en dag försent. I Sverige tenderar myndigheter att ploppa upp som svampar ur marken. Det är betydligt mer sällan någon myndighet läggs ner. Nu senast var det dags för en jämställdhetsmyndighet.

Det är förståeligt om många frågar sig vad som ska hända med de arbetssökande när Arbetsförmedlingen försvinner. Men innan någon ställer sig den frågan är det viktigt att se på hur myndigheten faktiskt fungerar. Eller snarare inte fungerar.

Arbetsförmedlingen är den myndighet som allmänheten har absolut sämst förtroende för. Det skulle kunna tänkas bero på att många svenskar faktiskt har haft kontakt med myndigheten vid något tillfälle, men i sådana fall borde förtroendet vara rekordlågt också för exempelvis Skatteverket, vilket inte är fallet. Det är svårt att komma ifrån den egentligen självklara tanken att Arbetsförmedlingen helt enkelt inte förmedlar tillräckligt många jobb.

Arbetsförmedlingen är en stor och växande myndighet. 1974 hade den omkring 4 000 anställda vilket kan jämföras med dagens omkring 12 500. Med det imponerande manskapet hade man kunnat hoppas att arbetssökande och lediga jobb snabbt skulle kunna matchas. Verkligheten är dock en annan. Arbetsförmedlingen förmedlar endast 14 procent av alla jobb. Det, om något, visar att myndigheten är överflödig.

Arbetsförmedlingen är i dag i praktiken en myndighet för de som står allra längst ifrån arbetsmarknaden: personer med endast förgymnasial utbildning, arbetslösa utlandsfödda, personer med funktionsnedsättning och arbetslösa äldre. I april förra året utgjorde dessa grupper tre fjärdedelar av de inskrivna vid myndigheten. Bara för tio år sedan utgjorde den hälften. Den stora majoriteten av jobben förmedlas på helt andra sätt – genom rekryteringsföretag, sajter eller andra annonser, för att bara nämna några sätt. Ny teknik har sprungit ifrån Arbetsförmedlingens ineffektiva metoder.

De stödinsatser som Arbetsförmedlingen också administrerar kan med fördel lämpas över på någon annan, mer effektiv, myndighet.

Att ge Arbetsförmedlingen fortsatt förtroende att förmedla anställningar är varken rättvist mot de arbetslösa eller skattebetalarna. Arbetsförmedlingen behövs inte för att fler ska komma i arbete – småföretagen står för fyra av fem nya jobb på arbetsmarknaden. De skattemiljarder som i dag läggs på ett ineffektivt myndighetsutövande kan användas betydligt mer effektivt, exempelvis genom att förbättra företagarklimatet och ge möjlighet för nya arbetsgivare att växa fram.