Egentligen borde regeringen kunna vara rätt nöjd efter den senaste rapporten från Studieförbundet Näringsliv och Samhälle (SNS). Rapportförfattarna påpekar hur hög sysselsättningen är och att arbetsmarknaden fungerar bra för de flesta.
Men nu är det samtidigt så att SNS har den dåliga smaken att därtill påpeka vad som inte fungerar så bra! Eller rättare sagt fungerar riktigt dåligt. Lågutbildade, äldre och utomeuropeiska invandrare har det ofta svårt. Kombinationer förvärrar naturligtvis situationen och eftersom många nyanlända också är lågutbildade står Sverige inför minst sagt besvärliga utmaningar.
Det som borde få Stefan Löfven att se rött är dock att hans luftiga löfte om EU:s lägsta arbetslöshet 2020 sågas. Istället bör arbetet fokusera direkt på unga utan gymnasieutbildning, äldre arbetslösa, flyktingar och anhöriginvandrare.
En rad förslag på möjliga lösningar presenteras. Till exempel lägre antagningskrav till yrkesutbildningar (som inte nödvändigtvis behöver ge högskolebehörighet) och snabbare insatser för arbetslösa nyanlända.
Allt detta kan regeringen i varierande utsträckning nog acceptera. Men när det kommer till den kanske tyngsta punkten lär det blir stopp och belägg. SNS konstaterar att det behövs fler lågkvalificerade arbeten, vilket i sin tur kräver större lönespridning. I klartext lägre ingångslöner ”framförallt inom servicesektorn”.
Eftersom lönesättning först och främst är en fråga för arbetsmarknadens parter, kan man tycka att exempelvis arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S) borde kunna trycka på mer – men det råder en självklar obalans. Socialdemokraterna kommer aldrig att ta strid mot LO. Och fackförbundet säger nej, nej och åter nej.
Därmed riskerar dagens obalanser att bestå. Många – inte minst utomeuropeiska invandrare – kommer fortsatt att mer eller mindre stå utanför den egentliga arbetsmarknaden. Många kommer att hanka sig fram på bidrag och tillfälliga arbetsmarknadspolitiska lösningar, men också som grå eller svart arbetskraft. Utanförskapet riskerar att förstärkas ytterligare och när integrationen misslyckas följer ökad främlingsfientlighet som ett brev på posten.
Men det är förstås lättare att drömma om EU:s lägsta arbetslöshet, eller som Johansson säger ”göra mer som utbildningar och särskilda anställningar för de som saknar kompetenser som normalt krävs på arbetsmarknaden”. Allting utom en normal arbetsmarknad med andra ord.