Nästan varannan svensk bor i ett småhus. Det vill säga ett radhus, kedjehus, friliggande en- eller tvåbostadshus. Och boendeformen är fortsatt populär – i Norrköping stiger priserna. Ny statistik från Statistiska Centralbyrån visar att slutpriserna på småhus har gått upp i Östergötland jämfört med tidigare år och att Norrköping leder uppgången med siffran elva procent.
Prisuppgången på småhus i Norrköping med omnejd gynnas av närheten till staden – svensken vill gärna bo i en villa men helst i närheten av en tätort. Det hela visar att stadens lockelse inte är isolerad till de centrala områdena, något som det annars är lätt att tro givet den nuvarande trenden inom stadsplanering som är förtätning.
Städernas centrum associeras med kreativitet och framgång. När miljöer ska bli än mer täta förväntas de positiva värdena öka. Gärna framhålls fördelarna med täta städer för miljön. Att många människor bor nära varandra minskar transporterna, behovet av uppvärmning och kretsloppen blir enklare. Stordriftsfördelar helt enkelt.
Mycket talar för de förtätade stadsmiljöerna, nästan allt utom den senaste prisstatistiken som visar att människor bjuder över varandra för att bo i villor.
När livet når familjebildningens punk söker sig gärna paret från lägenhet till villa, rad- eller parhus.
Trots det är småhus en boendeform som det byggs allt mindre av runt om i landet. Ett resultat av bostadsbristen är att centralt belägna flerfamiljshus prioriterats. I början på året visade en undersökning av Dagens samhälle att allt färre villor, parhus och radhus uppförs.
Berättelsen om staden verkar inte ha nått ut i villaområdena.
Småhusens popularitet kan spåras till att många svenskar föredrar att ha gott om utrymme. Kanske är det ett resultat av att landet är stort och människorna förhållandevis få. Nästan alla svenska städer är ett bevis på det och förbipasserande resenärer kan se det. Villaförorterna breder ut sig precis som industri- och handelsområdena. Stadens centrum saknar ofta värden som kopplas till städer – myllrande folkliv och affärsverksamhet. Det är även här det motsägelsefulla finns i dagens stadsplanering.
Målet är att förtäta städerna för att de ska efterlikna kontinentala förebilder – samtidigt som en majoritet av befolkningen under större delen av livet vill bo i hus framför lägenheter.
Flyttmönster visar också att äldre vill bo kvar hemma i sina egna hus så långt tid som det är möjligt och att många inte strävar efter att lämna för något mindre.
Förtätade städer må vara moderna av väldigt många goda skäl. Men det får inte leda till att stadsplaneringen bortser från att en stor del av befolkningen helst bor i småhus.