Söta skatter för regeringen

Foto: Åserud, Lise

Ledare2017-04-06 04:00
Detta är en ledare. NT:s ledarsida är moderat.

Frågan om skatters effekter är mycket märklig i Sverige. När politiker höjer skatten på arbete förutsätts inte incitamenten för att exempelvis arbeta övertid minska. När det däremot gäller läsk eller andra för hälsan onyttiga produkter verkar just skatter vara det verktyg som ska leda svenskarna till en bättre hälsa.

Folkhälsominister Gabriel Wikström (S) har inspirerats av sockerskatter i vissa amerikanska delstater och börjar nu låta positiv om att införa liknande skatter i Sverige. Det finns dock fler exempel att ta i beaktande; exempelvis det för Sverige mer närstående Danmark. Där plockades punktskatter på fett och socker bort eftersom att de inte ledde till en mindre konsumtion. Resultatet blev att sockerkonsumenterna började köpa sämre produkter för att ha råd med sitt sockerintag. Dessutom fanns det indikationer på att vissa till och med sparade in på inköp av frukt och grönt för att ha råd med socker och godsaker. Där kan man prata om oönskade effekter.

Göran Greider är en som i den svenska offentligheten har talat sig varm för en sockerskatt. Han menar att han själv behöver hjälp med att minska sitt sockerintag och att en högre punktskatt skulle hjälpa honom på traven. Detta är ett naivt sätt att se det. De allra flesta som har ett osunt förhållningssätt till socker vet med garanterat att det inte är nyttigt, att det är förenat med diabetes och andra allvarliga sjukdomar. Att några ytterligare kronor för sötsakerna skulle vara det som får kunden att i stället gå till grönsaksdisken är inte troligt. Resultatet lär snarare bli att de som är sockerberoende blir fattigare – inte hälsosammare. Att det är de mest ekonomiskt svaga grupperna som konsumerar mest energitäta och näringsfattiga livsmedel förvärrar problemet.

Politikers vilja att uppfostra sin befolkning är inget nytt. Ett vanligt argument för införandet av skatter på ohälsosamma produkter är att de utgör en kostnad för den gemensamma välfärden på grund av sjukvårdskostnader förknippade med den ohälsosamma livsstilen. Det är dock svårt att dra en gräns för var detta resonemang ska sluta. Bör vi höja skatten på slalomskidor eller skateboards då de ökar risken för benbrott? Eller höja skatten på tv-spel då det är ohälsosamt att sitta stilla för mycket? Listan kan göras hur lång som helst.

Regeringens huvudsakliga motivation för att införa en ny skatt är gissningsvis det som skatter alltid syftar till, nämligen att dra in pengar till statskassan. Med argument som att det är bra för folkhälsan eller att det minskar risker för det ena eller det andra kan staten tjäna en slant och dessutom få njuta av förmånen att uppfostra en hel befolkning.

Om den rödgröna regeringen verkligen tror att man kan styra människors beteenden med hjälp av skatter är det hög tid att försöka sänka inkomstskatten. Men den smakar nog alldeles för sött för att göra sig av med.