Spanskt elavbrott påvisar behovet av bra hemberedskap

Om el eller vattenförsörjning slås ut i Sverige, oavsett om det beror på en naturkatastrof, en cyberattack eller ett helt vanligt tekniskt fel, är det många som snabbt skulle få problem.

Under förra måndagen, klockan 12:33 lokal tid, försvann strömmen i Spanien, Portugal och delar av södra Frankrike.

Under förra måndagen, klockan 12:33 lokal tid, försvann strömmen i Spanien, Portugal och delar av södra Frankrike.

Foto: Manu Fernandez/AP/TT

Ledare2025-05-06 05:00
Detta är en ledare. NT:s ledarsida är moderat.

Under förra måndagen, klockan 12:33 lokal tid, försvann strömmen i Spanien, Portugal och delar av södra Frankrike. Det massiva strömavbrottet lamslog alla delar av samhället; transporter stannade, internet försvann och inga lampor gick att tända. Det är ännu inte klart vad som orsakade avbrottet, men det visar likväl hur beroende vårt moderna samhälle är av elektricitet. Och behovet av att ha en befolkning som är förberedd, både mentalt och i praktiken, på större störningar i samhället.

Våren 2018 fick alla hushåll i Sverige broschyren ”Om krisen eller kriget kommer”, som sändes ut av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB). Det var första gången sedan kalla krigets dagar som en myndighet skickade ut sådan information. Alla i Sverige uppmanas bland annat att förbereda sig för att kunna klara minst en vecka själva med mat, vatten, radio och värme. 

Ministern för civilt försvar, Carl-Oskar Bohlin presenterar den nya versionen av broschyren Om krisen eller kriget kommer.
Ministern för civilt försvar, Carl-Oskar Bohlin presenterar den nya versionen av broschyren Om krisen eller kriget kommer.

Hemberedskap handlar minst lika mycket om att värna om andra som sig själv. I händelse av krig eller kris är det viktigt att alla samhällets resurser kan koncentreras till de som verkligen behöver det, exempelvis äldre och sjuka personer eller personer med olika funktionsnedsättningar. 

Det finns inte så många undersökningar om svenskarnas hemberedskap, men en opinionsundersökning från Röda korset visar att beredskapen blivit något bättre de senaste tre åren. Tidigare hade bara tre av tio gjort förberedelser hemma för att klara en samhällskris. I dag är det minst sex av tio. Det förändrade omvärldsläget, kanske även MSB:s broschyr, har gett effekt. Samtidigt visar undersökningen att det främst är hushåll med höga inkomster som förberett sig för en kris. Forskning visar också att beredskapen är bättre på landsbygden än i städerna. Det är på sätt och vis logiskt. På landsbygden finns en vana av att behöva klara sig själv, då hjälp vid en krissituation kan vara långt borta. 

Om el eller vattenförsörjning slås ut i Sverige, oavsett om det beror på en naturkatastrof, en cyberattack eller ett helt vanligt tekniskt fel, är det många som snabbt skulle få problem. MSB beräknar exempelvis att varje vuxen person behöver i snitt tre liter rent vatten per dygn. Hur många vuxna har, handen på hjärtat, vatten lagrat för en vecka hemma? 

Detsamma gäller kontanter, som spanjorerna och portugiserna fått använda som enda betalmedel när kort- och mobilbetalningar inte längre fungerade. MSB har rekommenderat att alla bör ha omkring 2 000 kronor i kontanter hemma vid en kris, och gärna i små valörer för att underlätta köp. Ett samhälle där ingen plötsligt kan betala för vare sig mat, mediciner eller bensin blir oerhört sårbart.

“Låt aldrig en bra kris gå till spillo”, lyder ett känt citat av Winston Churchill. Den som följt nyheten om det europeiska strömavbrottet gör gott i att själv se över sin hemberedskap. Det är aldrig fel att vara förberedd.