Den 22 juli 2011 gick en polisklädd man i land på ön Utöya, där det norska Arbeiderpartiets ungdomsförbund höll sitt årliga sommarläger. I en påse hade han med sig två vapen. Det som skedde sedan har kommit att kallas det värsta som hänt Norge sedan andra världskriget.
Det har gått exakt tio år sedan den högerextreme terroristen Anders Behring Breivik besinningslöst mördade 77 oskyldiga människor. Sedan 2012 sitter han bakom lås och bom, men för överlevarna tar mardrömmen aldrig slut. Förutom svåra psykiska och fysiska men lever många under dödshot från anhängare till Breivik och hans tankegods.
2018 gjorde norska Aftenposten en kartläggning över hoten som ständigt skickas till överlevarna (19/7). De som tidningen talat med har fått utstå hat och trakasserier på grund av att de hör till Arbeiderpartiet – men vissa även på grund av att de är homosexuella eller har invandrarbakgrund. Endast ett fåtal anmäls, och då rör det sig främst om dödshot. De allra flesta fallen läggs ner.
”De som dödades och skadades var landsförrädare”. ”Vi ses runt hörnet nästa gång, då står jag där med en Magnum och du är död”. ”Synd att inte Breivik tog ditt liv”. Flödet upphör aldrig.
I samband med kartläggningen kontaktade Aftenposten några av avsändarna till hatkommentarerna (23/7). En del skyllde på att de varit fulla. Andra ångrade sig inte. En man, som i ett meddelande till en överlevare skrivit att han önskade att gärningsmannen kunde göra om massakern, sa öppet till tidningen att syftet var just att stressa upp mottagaren, och att han var glad att han fått ”valuta för pengarna”.
I Sverige är de högerextrema fortsatt på frammarsch. Enligt Säpo fanns det 2018 nästan dubbelt så många högerextremister som vänsterextremister i landet. Antalet anmälda hatbrott går stadigt upp. 2011 identifierades 5493 hatbrott – 2018 låg siffran på 7090. Den största ökningen syns för brott med främlingsfientligt/rasistiskt och antisemitiskt motiv. Det förstnämnda motivet stod för 69 procent av samtliga anmälda hatbrott 2018 (BRÅ).
Experter pekar på att polarisering och instabilitet i samhället bidrar till att våldsbejakande ideologier får ökat fotfäste. Enligt Säpo är likväl digitaliseringen boven i dramat, eftersom det ofta rör sig om internationella nätverk som numera enklare kan producera och sprida propaganda.
Vad har vi lärt oss, tio år efter det ofattbara? Att det som skett trots allt inte är ofattbart.