När finansminister Magdalena Andersson (S) i går presenterade statsbudgeten för 2016 försökte hon mörka en del av utfallet, en mörk innovation som ingen tidigare regering prövat sig på. Naturligtvis uppdagades denna bluffpoker, likaså att det var Andersson som gett order om att utelämna vissa uppgifter.
80 procent av svenskarna kommer nämligen att bli nettoförlorare på regeringens politik. Detta enligt finansdepartementets egna siffror. Det är Medelsvensson som förlorar på den rödgröna budgeten.
Rödgrön och rödgrön förresten, även om Miljöpartiets destruktiva inflytande syns i exempelvis höjd effektskatt på kärnkraft, är budgeten i huvudsak långt mer röd än grön. Det är Vänsterpartiet – som (formellt) inte ingår i ministären Löfven – som satt standarden, snarare än Miljöpartiet.
Rut och Rot urholkas, den som vill arbeta efter 65 bestraffas (!) och jobbskatteavdraget avtrappas vilket leder till högre marginaleffekter. På ren svenska lönar det sig sämre att arbeta mer, likaså att skaffa sig en bättre utbildning. Den urholkade arbetslinjen går igen över hela budgeten.
Höjda arbetsgivaravgifter för unga (vilket redan börjat införas) kombineras med höjt tak i a-kassan och en borttagen gräns för sjukförsäkringen. Undantaget arbetsgivaravgifterna är varje enskild förändring relativt liten, men den sammantagna effekten riskerar ändå att bli förödande. En arbetslinje ersätts successivt med en nygammal bidragslinje.
Till detta kommer höjda drivmedelsskatter, vilket slår mot breda inkomstgrrupper, och en del skattehöjningar som är fräcka och lite märkliga. Skatteplikten för el framställd av vindkraft skärps följaktligen! Allra värst är dock hur skattereduktionen vid gåvor till ideella organisationer slopas, detta till en ”vinst” för staten på ytterst måttliga 0,25 miljarder kronor. I en situation där många människor vill skänka mer till exempelvis flyktingkatastrofernas offer, ser alltså finansministern istället en möjlighet att ta in lite extra pengar till staten.
Det märkvärdiga är dock att skatteintäkterna till trots tycks Sveriges ekonomiska politik falla rakt in i ett svart hål. Målet om EU:s lägsta arbetslöshet kan skrivas på de fromma förhoppningarnas konto, men samtidigt tycks industraliseringsgraden snarast minska – på tvärs med Stefan Löfvens uttalande ambitioner.
80 procent av svenskarna förlorar på regeringens politik, fast då har vi bara räknat på de kortsiktiga effekterna. Långsiktigt riskerar alla svenskar att förlora på politiken, inte minst som den torde vara underfinansierad.