En person rullas iväg på bår i sjukhuskorridoren. Sjuksköterskorna stressar, läkarna ropar. Den typen av scen har i filmens värld gjorts otaliga gånger.
I verkligheten är bilden också vanlig, även om tempot oftast inte är lika snabbt som på bio. På Vrinnevisjukhuset i Norrköping och på alla andra sjukhus i landet inträffar det varje dag. Många har själva varit med om att köras iväg på bår eller att få se en närstående skjutsas genom sjukhuskorridoren.
Oavsett om scenen inträffar på vita duken eller i verkligheten är det underförstått att nu får personen vård och chansen att bli bra är hög.
En viktig anledning till att modern sjukvård har ett löfte om tillfriskning är för att det finns antibiotika. Hundratals miljoner liv har räddats av antibiotika och sjukdomar som en gång i tiden ansågs dödliga kan hanteras som ofarliga rutinärenden.
Men tanken att sjukhusen kan bota det mesta kan behöva ändras när antibiotikaresistenta bakterier fortsätter att öka i Sverige och världen.
Hotet från resistenta bakterier märktes i juni i Sverige. Situationen var en närmast perfekt beskrivning för maktlösheten som följer i antibiotikaresistensens spår.
Karolinska universitetssjukhuset i Solna är ett av landets främsta sjukhus, om inte det främsta. Som lärosäte rankas det bland de allra bästa i världen. Men trots alla resurser lyckades Karolinska inte snabbt att stoppa spridningen av en antibiotikaresistent bakterie. Spridingen hade troligen börjat redan under hösten men upptäcktes först under våren. Och till och med juni hade 52 patienter drabbats av bakterien och fyra av de smittade hade avlidit, varav det i ett av dödsfallen anses vara bakterien som med säkerhet var orsaken (Dagens Medicin 30/6).
I USA i år upptäcktes även en bakterie som är resistent mot den sista instansen av antibiotika. Händelsen fick forskare att varna för att ”detta kan vara början på slutet för antibiotikan” (Svenska Dagbladet 27/5).
För att hantera situationen krävs handling. Något alla kan göra är att välja bort kött från länder som använder mycket antibiotika. Antibiotikabruket inom livsmedelsproduktionen är en stor källa till resistenta bakterier.
Om mindre antibiotika används minskar riskerna för resistens, det gäller både när djur och människor behandlas. Varje gång antibiotika ges finns en risk att dess framtida effekt minskar för andra patienter.
Därför bör sjukvården vara restriktiv med utskrivningen av preparaten.
Även forskningen behöver intensifieras för att möta hotet. Nyligen påbörjades en studie för att minska riskerna för multiresistenta tarmbakterier genom att använda en gammal typ av antibiotika (SR 1/8), men det behövs mer.
Ska rutinoperationer och cancerbehandlingar kunna genomföras i framtiden måste hotet tas på allvar.
I en av alla tegelklädda sjukhuskorridorer på Vrinnevisjukhuset hänger det en tavla. På kritteckningen är det i blått skrivet med snirklig stil: ”Allt är mycket gott. Än finns det lite hopp. Tillbaka kommer frågan. Har jag sänt mig plågan?”. Versen fångar situationen kring antibiotikaresistensen väl.
Om varningssignalerna tas på allvar finns det hopp. Men om vi inte agerar kommer frågan: ”Har jag sänt mig plågan?” I så fall är svaret ja.