Varför bara avveckla?

Frukt, grönsaker - och vin - i fransk kvartersbutik.

Frukt, grönsaker - och vin - i fransk kvartersbutik.

Foto: Foto: Pixabay

Ledare2016-08-03 04:00
Detta är en ledare. NT:s ledarsida är moderat.

Systembolagets existensberättigande bygger på utbud och folkhälsa, men erbjuder i själva verket ett tämligen dåligt utbud utan att bevisligen gynna folkhälsan. I ett välkommet utspel föreslår MUF att monopolet bör fasas ut – men varför fasa ut något långsamt när man kan sluta en gång för alla?

Det började med debatten om gårdsförsäljning, där folkhälsominister Gabriel Wikström (S) smällde igen dörren i ansiktet på Sveriges bryggare och vinodlare. ”Det är en politik svenska folket står bakom”, hävdade han.

Sedan kom förskräckelsen över att alkoglass får säljas i vanliga affärer. Det är dock ganska troligt att svenskar i allmänhet kan hantera förekomsten av femprocentig isglass med mojitosmak ganska väl. Inte ens 4 000 personer skrev under IOGT-NTO:s upprop mot alkoglassen.

Den svenska alkoholpolitiken ifrågasätts allt oftare – på goda grunder. I måndags (1/8) kom MUF glädjande nog ut som motståndare till Systembolaget, då förbundets ordförande Rasmus Törnblom i SvD föreslog en utfasning: först tillåta försäljning av starköl i butik, sedan gårdsförsäljning, sänkt åldersgräns till 18 år och vinförsäljning i butik.

Systembolagets förespråkare brukar ge två argument till dess existens: utbudet och folkhälsan, varav det senare är dåligt underbyggt och det förra faktiskt ganska komiskt.

Vad gäller folkhälsan är det givetvis en viktig fråga, men vad säger att den automatiskt skulle bli sämre vid (ytterligare) en avreglering? När Sverige gjorde sig av med fem av sex alkoholmonopol vid EU-inträdet 1995 förväntade många sig en ökning av alkoholrelaterade skador, men den uteblev. Konsumtionen ökade visserligen under några år innan den vände nedåt igen, men den alkoholrelaterade dödligheten minskade faktiskt.

En rimlig förklaring är att det inte finns något självklart orsakssamband mellan utbud och tillgänglighet å ena sidan, samt alkoholism och dödlighet å andra. Det finns också andra faktorer – sociala och kulturella. Systembolaget gör Sverige nära nog unikt, men har vi för den skull mindre alkoholproblem än andra länder?

Vad gäller utbudet är det ironiskt att Systembolagets förespråkare väljer att lyfta fram det som en fördel. Många varor i sortimentet, som lådvin och alkoläsk, har Alkoholsortimentsnämnden fått tvinga ett motsträvigt bolag att införa (och vi har överlevt även dem).

Men inte nog med att det utomlands finns många affärer vars utbud av öl och vin överträffar Systembolagets bästa butiker – större delen av dygnet håller de senare ändå stängt. Klockan nio på kvällen har valfri kiosk i Danmark ett bättre utbud än samtliga monopolbutiker i Sverige.

Egentligen säger det sig självt att ett företag som ser det som sitt uppdrag att sälja minsta möjliga mängd alkohol inte kommer att erbjuda ett bättre utbud än en fri marknad. När det dessutom är högst tvivelaktigt om Systembolaget i sig gynnar folkhälsan – varför då fasa ut ett monopol som vi skulle kunna bli av med en gång för alla?