Att Sveriges resa in i framtiden ska gå på räls är något de flesta politiker verkar vara överens om, även om det diskuteras i fall järnvägsbanorna ska vara nya eller upprustade gamla.
SJ:s styrelseordförande och vd skrev i DN (11/9) att höghastighetsbanor är rätt för Sverige. Företrädarna målade upp en lockande vision där Norrköping kan få avgångar till både Stockholm och Malmö var femtonde minut till. Med snabbtågen kan även internationella storföretags huvudkontor flytta sina verksamheter till städerna med höghastighetsstationer, resonerade SJ:s ledning.
Tyvärr blir kontrasten närmast total mot dagens situation.
SVT Nyheter (12/9) rapporterade under måndagen om järnvägsbroar som inte bär, växlar som går sönder och räls som spricker. Enligt SVT leder det eftersatta underhållet till att Trafikverket tvingas sänka hastigheten på 69 sträckor nästa år, med på listan finns sträckorna Åby – Mjölby och Åby – Järna.
Det statligt ägda järnvägslogistikföretaget Green Cargos infrastrukturchef Pelle Andersson håller dock inte med om framställningen när han nås per telefon.
”SVT:s rapportering bygger delvis på en missuppfattning, Trafikverket har identifierat risker som kan falla ut men det är inte givet att det sker.”
Samtidigt är Pelle Andersson klar med att det finns stora problem.
”Det finns ett direkt behov av underhåll och reinvesteringar i svensk järnväg. Vissa anläggningar går på övertid.”
Och infrastrukturchefen förslår ändringar.
”Ett stort problem är att anslagen till järnvägsunderhåll budgeteras för ett år i taget. Det bör vara mer långsiktigt.”
”Politikerna fokuserar på stora satsningar men det vi behöver är först underhåll och reinvestering i befintliga spår. Exempelvis skulle de 30 miljarder som läggs på ett nytt signalsystem göra mer nytta om de gick in i verksamheten här och nu.”
En granskning av Sydsvenskan (12/9) visade också att de svenska järnvägarna har Europas mest olycksdrabbade strömförsörjning.
De stora problemen med järnvägen är en självklar sak för regeringen. Men statsminister Stefan Löfvens (S) rödgröna regering har hittat en lösning där valtaktik verkar vara viktigare än att hantera problemen.
Förra veckan presenterades en satsning på järnvägsunderhåll märkt som klimatinvesteringar, 5,9 miljarder kronor ska gå till underhåll. Den enda haken är att tillskottet ligger åren 2019 – 2020, efter nästa val. Den så kallade satsningen är högst osäker och upplägget gör järnvägen till en potentiellt viktig fråga i valet. Genom att de rödgröna redan har lagt förslaget långt innan måste de andra partierna förhålla sig till det.
Engagemanget kring höghastighetsjärnvägens framtid visar också att frågan är viktig för väljarna. Det lär inte vara en händelse att en så viktig fråga läggs på is fram till valåret, bakom beslutet finns en tanke, strategier och Power Point-presentationer.
Och att järnvägsunderhållet är kraftigt eftersatt är delvis ett resultat av att det tidigare inte har varit en lönsam taktik för partierna att lägga resurser på det. När järnvägen fungerar attraheras inga väljare av löften om att tågen ska gå som de redan gör.
Dessutom är det roligare att inviga nya järnvägsstationer än att exempelvis rusta upp spårväxlarna vid Kimstad som är dåliga, trots att det sistnämnda vore en god och förhållandevis liten investering.
Priset för att järnvägen styrs av valtaktik börjar bli högt. Kanske dags för en blocköverskridande överenskommelse om järnvägsunderhållet?