Du är vad du äter, brukar det heta. Och vi svenskar äter fel, i vart fall om man ska lita på Livsmedelsverkets senaste rapport som generaldirektören Inger Andersson presenterade på debattplats i Dagens Nyheter i går, torsdag. Rapporten är delvis oroande.
Svenskarnas kosthållning har blivit något bättre de senaste decennierna. Men vi äter fortfarande alldeles för mycket "socker, salt och mättade fetter", enligt Livsmedelsverket. Bland vuxna utgörs 15 procent av näringsintaget av godis, läsk, bakverk och chips. Med tanke på att det dessutom är en genomsnittssiffra för befolkningen är det förmodligen många som får i sig mer än 15 procent, med tanke på att allt fler väljer en kost utan socker och med färre kolhydrater.
Samtidigt finns det betydande skillnader. Kvinnor äter något nyttigare än män. Äldre äter bättre än unga och låginkomsttagare äter sämre än höginkomsttagare. I dag finns det fler överviktiga män i Sverige än normalviktiga! Man kan med fog tala om att det råder en fetmaepidemi i såväl Sverige som västvärlden i stort. Följderna av denna epidemi syns i vårdstatistiken och ohälsotalen. Följdsjukdomarna av övervikt och dålig kosthållning är väl kända och sambanden mellan allvarliga sjukdomar och det vi stoppar i oss blir allt tydligare.
Med tanke på vilket genomslag Livsmedelsverket har när det gäller kostråd och kosthållning på skolor, sjukhus, äldreboende och annorstädes kan man fråga sig om verket verkligen ger och har gett rätt kostråd? Att 15 procent av näringsintaget består av skräpmat är skandalöst, men kanske borde det också vara en diskussion kring att närmare 30 procent av intaget kommer ifrån spannmål och potatis?
I somras "larmade" Svensk Dagligvaruhandel att svenskarna köper allt mer mättat fett, som riktigt smör och Bregott. Ökningen för dessa varor var nio procent, samtidigt minskade försäljningen av lättmargariner med åtta procent. Svenskarna väljer bort margarin och nykelhålsmärkta varor till förmån för mat som är mindre processad.
Det pågår en stundvis hätsk debatt mellan förespråkare för olika kosthållning. Lågkolhydratkost i olika former ställs mot tallriksmodeller och kostråd som har ett par decennier på nacken. Samtidigt presenteras hela tiden ny forskning som helt eller delvis går på tvärs med tidigare kostråd.
En enkel ögonöppnare brukar vara att läsa innehållsförteckningen på det margarin Livsmedelsverket rekommenderar och sedan på ett paket smör. Sedan kan man fråga generaldirektören och andra varför alla dessa tillsatser är nyttigare för människokroppen än naturliga produkter utan tillsatser.
Riktig mat är kanske inte alltid populär eller ens rekommenderad av Livsmedelsverket, men i längden är det både godare och nyttigare.