Skolans problem har under lång tid uppmärksammats och närmast blivit en tröttsam klagan. Detta beror mycket på att ämnet behandlats med för mycket snack och lite verkstad, trots att skolan är en så viktig del av våra barns och vårt samhälles utveckling. I brist på hållbara lösningar har debatten istället landat i en axelryckning där vi kommit farligt nära att ge upp.
Därför är det glädjande att det börjat röra på sig i skolpolitikens korridorer. Utbildningsminister Gustav Fridolin (MP) har påtalat vikten av mer matematik i skolan, i Lärarnas Riksförbunds medlemstidning Skolvärlden uttalade sig gymnasie- och kunskapslyftsminister Aida Hadžialic (S) om orsaker och lösningar till betygsinflationen och senast i måndags skrev Moderaternas partiledare Anna Kinberg Batra om skolan på DN Debatt. Det finaste var att alla tre kom med konkreta lösningsförslag!
Fridolin trycker på matematikkunskaper som en viktig bas i demokratin där man inte ska kunna bli lurad utan se sanningen bakom alla tal. Han får medhåll från allianspartierna som också påpekar att det här ändå var en del av ett reformpaket från dem som påbörjades 2013.
Enligt Hadžialic ska vi låna betygssättningsmetoden av International Baccalaureate (IB). Under den internationella utbildningen är det externa lärare som sätter betyg på eleverna. På så vis fungerar lärarna mer som handledare för eleverna och systemet blir inte betygskorrupt för att få skolan och lärarna själva att framstå i bättre dager. Både Hadžialic och jag är tidigare IB-elever och jag instämmer i att extern rättning är bättre, inte minst för att råda bot på betygsinflationen. Men för hela skolans förbättring behöver vi göra mer.
Därför är det rätt av Moderaterna som att i måndagens debattartikel trycka på vikten av trestegsraketen: lärarassistenter, höjda lärarlöner och central rättning av nationella prov. Så länge lärarassistenterna just underlättar och inte skapar merjobb för befintliga lärare att handleda dem är det en god idé och ett sätt att skapa fler karriärvägar och utvecklingsmöjligheter inom läraryrket. En bättre lön behövs också för att stärka konkurrensen och kvaliteten på både lärarutbildningen och -yrket, eftersom lönen är av vikt för att få studenter att välja utbildningen och för att behålla duktiga pedagoger inom skolans väggar.
”Det går inte reducera skolans problem till en fråga om vinst. Skolor som inte är vinstdrivna har till exempel visat sig ha mer betygsinflation än vinstdrivna skolor. Det är pedagogiken som är avgörande”, säger Gabriel Heller Sahlgren, doktorand som forskar inom skolfrågor, i en intervju i Svenska Dagbladet (20/2) och bemöter på så sätt Aida Hadžialics uttalande om att kommersialiseringen av skolan skulle ha drivit på betygsinflationen.
Helt överens är inte politiker och forskare om varifrån skolans problem kommit, men de verkar i det närmaste eniga om dess lösningar. Det är rätt att inte tävla om politiska poänger genom att försöka införa en massa pedagogiska experiment. Nu hoppas vi bara att tåget med konkreta förslag faktiskt avgår och anländer till sitt välbehövliga mål: en bättre svensk skola.