Ett mardrömsscenario. Så sammanfattar Carl Bergqvist, näringspolitisk expert på Stockholms handelskammare en rapport från Trafikverket om regeringens planer för de framtida investeringarna i infrastruktur i Sverige. Rapporten gäller inte bara Stockholm, utan hela landet. Inte minst är goda väg- och järnvägskommunikationer viktiga för att städer som Norrköping ska kunna frodas.
Norrköping skulle med bättre nationell infrastruktur kunna växa rejält. Avståndet till Stockholm är inte särskilt långt och många pendlar redan idag mellan de två städerna. En bättre utbyggd och effektivare infrastruktur innebär ökade möjligheter att pendla till städer som Örebro, Uppsala och Västerås, förutom såklart Stockholm som trots allt är navet i östra Sverige.
Konkurrenskraft, tillväxt och investeringar kommer minska i Sverige som en följd av regeringens misslyckade prioriteringar. Ytterligare skäl för att den här regeringen borde avgå snarast möjligt läggs på en hög som aldrig slutar växa.
Flera läsare undrar kanske hur det går med höghastighetsjärnvägen, som regeringen utlovat sedan den tillträdde för sex år sedan. Fortfarande är finansieringen inte färdig, och det är ingen liten sak då projektet beräknas kosta minst 320 miljarder (enligt exempelvis Stockholms handelskammare). Regeringen har slösat bort mycket av sin tid och energi på detta politiskt fåfänga projekt istället för att satsa på att bygga ut befintlig och väl använd infrastruktur.
Diskussionen om järnvägen har också nästan helt överskuggat en diskussion om vilka väg- och farledsinvesteringar som måste göras. Båt behöver användas mer för transporter för att avlasta både väg och järnväg. Oavsett hur trendigt det är att spana om en bilfri värld behöver infrastrukturen planeras efter verkligheten och inte fluffiga fantasier. Då behövs bilen, och då behövs vägarna. Dessutom kommer elbilar kräva stora investeringar i vägar med laddmöjligheter.
Men regeringen har sin vana trogen inte varit snabbfotad eller långsiktig i sitt tänkande. Särskilt allvarligt är detta i coronapandemins efterdyningar. Under året som gått borde Trafikverket ha ökat underhåll och nybyggnation av infrastruktur betänkligt, av två skäl. Dels har betydligt färre personer rest, varför nya projekt skulle drabba färre resenärer och dessutom har flera blivit arbetslösa under den lågkonjunktur som drabbat Sverige och arbetskraft därmed funnits tillgänglig. Det behovet kommer kvarstå under en tid framöver, då resandet fortsatt troligen kommer vara lägre och arbetslösheten högre.
Att regeringen, som inrättade ett särskilt infrastrukturdepartement 2019 inte tagit sig an uppgiften med större kraft bevisar bara hur lealös den är på ytterligare ett område. I budgeten som nyss börjat gälla gällde i princip allt åt alla. Reformutrymmet var på 100 lånade miljarder, men ändå räcker det inte till.
Regeringen planerar dessutom nedskärningar i infrastrukturen från och med nästa år jämfört med i år, nedskärningar som ska fortsätta över 2023. Detta samtidigt som järnvägen, bilvägarna och farlederna skriker efter investeringar. Det tänks varken klart eller klokt i regeringskansliet.
Henrik Hall är handläggare på Kristdemokraternas riksdagskansli och borgerlig skribent.