Blir Finspång vinnare igen?

Globaliseringen framstår inte längre som en urkraft.

Curt Nicolingymnasiet i Finspång.

Curt Nicolingymnasiet i Finspång.

Foto: Magnus Johansson

Krönika2022-04-05 05:00
Detta är en ledarkrönika. NT:s ledarsida är moderat.

Ser vi slutet på globaliseringen så som vi känner den? Den frågan ställs allt oftare efter det ryska anfallskriget mot Ukraina.
Samtidigt är inte tanken om globaliseringens slut helt ny. Under coronapandemin tvingades många länder och företag inse att det inte helt gick att förlita sig på globala handelskedjor. Men det stod också klart att de världsomspännande logistikkedjorna var förvånansvärt robusta. Trots en pandemi som fick en del länder att i stort sett stänga ner helt funkade mycket av handeln.
 

Kriget i Ukraina innebär dock ett annat typ av hot mot globaliseringen. Det europeiska beroendet av en del ryska råvaror gör det smärtsamt tydligt vilket högt pris som det kan innebära att vara beroende av import från vissa länder.
Delar av västvärlden finner sig nu i en situation där industrin och samhället som helhet förlitar sig på rysk olja och gas, eller kinesiska jordartsmetaller. Det är något som gör att EU nu snabbt vill bli självförsörjande på en rad råvaror.
Företagen har också lärt sig att det kan innebära enorma risker att förlägga verksamheter till länder som Ryssland eller Kina. På ett par veckor har det för västerländska företag blivit osäkert om det finns några värden kvar i Ryssland. Och samma sak kan ske i Kina, om Peking väljer att aktivt stödja Putins krig.
 

Vad händer då om kriget i Ukraina blir en vändpunkt för globaliseringen? Att väst vänder sig inåt, inklusive Sverige.
Att sia om hur de stora globala skeendena kan påverka oss i Östergötland är en närmast hopplös uppgift. Samtidigt står det klart att det kommer att påverka oss om svenska företag i högre grad än i dag vill hålla verksamheter inom landet.
 

En ort där en sådan utveckling definitivt kommer att märkas är Finspång. För Finspång har å ena sidan en rad framgångsrika exportföretag med världen som marknaden. Om ett nytt kallt krig inleds riskerar en del marknader försvinna. Å andra sidan har Finspång – med ett stort industriellt kunnande på orten och Curt Nicolin-gymnasiet – det förspänt om allt fler företag vill flytta hem produktion till Sverige. För bristvaran lär i framtiden vara den kvalificerade arbetskraft som krävs för att hålla en i hög grad automatiserad produktion i gång.
Allt pekar på att morgondagens industrier är allt mindre personalintensiva, men allt mer kunskapsintensiva. Och efter metaller och el kan den viktigaste tillgången för framtidens industrietableringar vara en kvalificerad arbetskraft. Det lär vara det senare som företagen framför allt kommer att leta efter om de som ett resultat av kriget i Ukraina gör analysen att det är säkrast att hålla sig på hemmafronten.

 

Edvard Hollertz är agronom och ledarskribent i ATL – lantbrukarnas affärstidning.