Vilken klass blir det? Det är nog en av frågorna många föräldrar ställer inför att höstterminen drar i gång efter sommarlovet. Kommer mitt barn att få bra betyg? Kompisar? Rentav bli mobbat?
Det är inget konstigt med oro. Den skola, det umgänge och de lärare vi får under unga år formar oss som individer – och i förlängningen, vårt framtida samhälle. Tänk då vilken tur att vi kan välja fritt!
Men hur man än väljer, vrider och vänder, så kan det naturligtvis ändå gå snett. Det är kanske inte främst det våra barn tänker på inför skolstarten. Men många föräldrar oroar sig nog för att det ska råka bli fel.
Sedan lång tid tillbaka har skolans brister diskuterats. Och det finns en övertro på att en enda förändring ska fixa allt: ”Förstatliga skolan omgående. För eleverna, för lärarna, för kunskapsresultaten”, skriver den liberala riksdagskandidaten Cecilia Rönn (Hallands Nyheter 18/5). L, V och SD säger sig alla vilja (åter)förstatliga skolan.
Men precis som PJ Anders Linder pekar på i Axess 5/2022 är både skolan och sjukvården (och det redan förstatligade exemplet Polisen) ”en patient med multipla diagnoser”. De problem som finns med otrygghet, dåliga resultat och andra kvalitetsbrister hänger inte på en och samma sak, utan flera.
”Skolgrundarna var entreprenörer i utbildning”, säger Christina Florin, professor i kvinnohistoria, apropå flickskolesystemet – det första lyckade exemplet på ett privat skolsystem i Sverige som under 1840-talet expanderade i Stockholm, Göteborg, Norrköping, Malmö och Uppsala.
Men så positivt låter det tyvärr inte längre om entreprenörskap i skolan.
På senare tid har tongångarna blivit allt aggressivare mot just friskolor och eventuella vinstuttag. Om det bara är det vi talar om har skoldebatten verkligen hamnat snett. Då är det bra att gå tillbaka till den historiska förankringen.
Det gör Anders Johnson och Nils Johan Tjärnlund bra i”Ett fönster öppnades…” Från enhetsskola till valfrihet och mångfald (Förlaget Näringslivshistoria, 2022).
Vi behöver läsa på och påminnas om att svensk skola gick från statligt styre till friare former i en tid när friheten var på uppsving. Berlinmuren föll och tilltron till offentliga monopol avtog markant. Det var ju något bra! Likriktning i skolan – som föreslås genom förstatligande – är inte alltid en fördel.
”De fristående skolorna representerar olika inriktningar och pedagogiska profiler. Det är också själva poängen. En skola som är byggd av starka visioner och med en tydlig egen berättelse kan locka fram det bästa hos både medarbetare och elever”, skriver Tjärnlund.
Varför ska konkurrens anses fult när det kommer till utbildning? Henrik Jordahl, nationalekonom och professor vid Örebro universitet, visar i stället att fristående skolor gynnar de samlade utbildningsresultaten. Friskolor kan fungera som en motor för högre skolkvalitet även i de kommunala skolorna.
Riksdagsledamoten Lars Stjernkvist (S) från Norrköping var tidigt för friskolor. Han sa i försvar för den lokala Waldorfskolan i Norrköping 1985 att ”det är inte driftsformen för skolan som är viktigast, utan innehållet”.
Det har nu gått trettio år sedan friskolereformen, men det finns fortfarande starka åsikter i frågan. Debatt som problematiserar och bidrar till förbättring är gynnsam. Men med tanke på hur känslostyrd och trött skoldebatten har varit på sista tiden är det bra om den också får vila över semestrar och sommarlov.
Katarina O’Nils Franke är redaktionssekreterare i Axess och författare.