Centern – maktpartiet som försvann

Har ledningen accepterat förlusten på landsbygderna?

Thorbjörn Fälldin hemma på gården Ås i Ramvik 1973. Det året röstade fler än var fjärde väljare på Centerpartiet.

Thorbjörn Fälldin hemma på gården Ås i Ramvik 1973. Det året röstade fler än var fjärde väljare på Centerpartiet.

Foto: Olle Lindeborg/TT

Krönika2023-08-22 05:00
Detta är en ledarkrönika. NT:s ledarsida är moderat.

Centerpartiet står vid ett vägskäl. Ska partiet satsa på landsbygds- eller storstadsväljare?
Frågan ställdes på sin spets efter valet förra året. När rösterna var räknade stod det klart att det inträffat en ojämförlig kollaps i väljarstöd för Centern på landsbygderna.
I klassiska centerbygder i väst och norr, liksom i sydöstra Sverige, backade partiet kraftigt. Centern blev helt utan riksdagsmandat i Skåne norra och östra, Västra Götaland norra, Gotland, Kronoberg, Kalmar, Jämtland och Norrbotten.
 

I eftervalsanalysen konstateras det ödesmättat om tillbakagången i de landsbygdstunga valkretsarna: ”Det var här Centerpartiet bildades och först växte sig starkt. I dessa och många andra valkretsar är de procentuella förlusterna stora bland landsbygdsboende, i områden där Centerpartiet utgjort en naturlig del av samhälls-gemenskapen i byn och bygden.”
Det som anas är en förlust större än den procentuella nedgången. För varje landsbygdsväljare försvinner en rottråd till den mylla där partiet har uppstått och har sin identitet.
Men hur ska Centern hantera situationen? Ska det storsatsa på att vinna tillbaka gamla kärnväljare på landsbygderna? Eller ska partiet i stället bejaka andra väljargrupper, inte minst i storstäderna?
 

I och med att Annie Lööf kort efter valet aviserade sin avgång som partiledare sköts vägvalet på framtiden. Men nu – snart ett år efter riksdagsvalet och med en ny partiledare sedan ett halvår – har inte Centern lanserat någon större omprövning av politiken. Snarare framstår partiet inte ha ändrat riktning sedan valnatten, vilket i sig är ett ställningstagande.
En större landsbygdssatsning från Centerpartiet lyser med sin frånvaro. Det får tolkas som att partiledningen accepterar den nya politiska kartan i landet, där Centerns roll som en politisk kraft att räkna med utanför storstäderna kanske aldrig kommer åter. Möjligen sätts nu också punkt för Centern som maktparti.
Väljarna verkar inte nöjda. I den senaste opinionsundersökningen från Kantar Public får partiet 4,3 procent av väljarstödet.
 

Centerledaren Muharrem Demirok, som efterträdde Annie Lööf som partiledare, dras också med historiskt svaga förtroendesiffror. Enligt Kantars senaste mätning är det bara 4 procent av väljarna som har ganska eller mycket stort förtroende för Muharrem Demirok. Och även bland de egna C-väljarna är förtroendet för partiledaren lågt.
Centerns problem framstår som avgrundsdjupa. Det är landsbygdspartiet som håller på att förlora landsbygderna. Det är maktpartiet som försvann.

Edvard Hollertz är agronom och ledarskribent i ATL – Lantbrukets affärstidning.