Riv inte gamla statyer – res i stället nya. Det är temat för sommarens nummer av Axess magasin. En person som det i Axess efterlyses en ny staty av är Norrköpingssonen Carl Bernhard Wadström.
Det är inte första gången uppmaningen om en staty hörs. Idén har lagts fram ett par gånger de senaste åren. Bland annat skrev Cecilia Hagen på det temat i Expressen (18/6 2020).
I Axess är det journalisten och författaren Nina Solomin som lyfter fram stats- och vetenskapsmannen Wadström. Han som föddes år 1746 och växte upp på Marieborgs herrgård, numera känd som folkhögskola. Wadström är, skriver Solomin, en förbisedd figur i svensk historia.
”Frånsett en och annan akademisk uppsats genom åren, en biografi från 1946, ett försök till karaktärsmord i bokform 1998 och en vetenskaplig samling uppsatser som gavs ut 2019, har herr Wadström fått rätt lite uppmärksamhet. I förhållande till hans insats”, konstaterar Solomin.
Vad var det då han gjorde Wadström? Mycket hann han med i livet. Men de stora avtrycken görs efter att han 1787 begett sig till Västafrika för att leta guld och rekognosera möjligheterna för en svensk koloni.
På plats möter Wadström slavhandelns fasor. Det ska prägla resten av hans liv som ägnas åt att bekämpa slaveriet. Han skriver flera viktiga verk och det anses vara tack vare Wadströms vittnesmål som den brittiska abolitioniströrelsen, som motarbetade slaveriet, till slut lyckas få igenom ett förbud mot slavhandeln.
Trots Wadströms viktiga roll i kampen mot den transatlantiska slavhandeln är han ingen som det läses om i skolan, utom möjligen på Marieborgs folkhögskola.
Det sägs att den mångårige rektorn på Marieborg Robert Myrdal – för övrigt bror till nobelpristagaren Gunnar Myrdal – ansåg att skolan skulle arbeta i samma anda som Carl Bernhard Wadström. Det vill säga nyfiket kunskapssökande och med internationellt engagemang. Det ska till och med under Myrdals tid på Marieborg ha odlats en sägen om spöket Wadström, som under sina nattliga besök på skolan ska säkerställa att de bedriver verksamheten i hans anda.
Samtidigt vore det kanske mer på sin plats med en staty än en spökhistoria tillägnad Carl Bernhard Wadström.
I Norrköping är han visserligen inte glömd. Det finns en Wadströmsgata, som går mellan Vasaparken och Albrektsvägen. På Stadsbiblioteket finns Wadströmsrummet, som minner om en ytterligare bedrift. Carl Bernhard Wadström testamenterade 1799 en omfattande boksamling för inrättande av stadens första offentliga bibliotek.
Så nog förtjänar Wadström en ny staty på ett torg. När Norrköping växer med nya stadsdelar bör historien finnas med.
Edvard Hollertz är agronom och ledarskribent i ATL – lantbrukets affärstidning.