Snart stänger returpunkten på Stohagsgatan i Norrköping för gott. Beslutet kan verka hastigt påkommet. Den nya återvinningsstationen är klar först om två år. Fram tills för ett par dagar sedan fanns inte heller en tillfällig returpunkt. Men det hela har malts i de kommunala kvarnarna i åratal.
Sedan år 2015 har olika delar av Norrköpings kommun arbetat med att försöka hitta en plats för en ny återvinningsstation. Men den enda gången som det verkar ha blivit fart i ärendet är under den senaste veckan.
Allt började med att NT rapporterade om att det snart kommer att saknas en återvinningsstation inne i Norrköping. Det ledde av förklarliga skäl till stor upprördhet. Då kunde det kommunala bolaget Nodra hastigt och lustigt fixa en tillfällig lösning. När det politiska trycket fanns var det uppenbarligen inte så svårt att få fram en asfalterad yta att ställa containrar på, trots allt.
Det inträffade ställer frågor om hur kommunen och de kommunägda bolagen fungerar. Men situationen bör också ses som ett uttryck för hur överbyråkratiserat Sverige har blivit. Även för en kommun krävs en hel del pappersexercis för att åstadkomma tillsynes enkla saker. För det är inte bara en returpunkt det tar orimligt lång tid att få på plats. Femöresbron är ett annat exempel i Norrköping.
I oktober 2017 lyftes Femöresbron bort av kommunen. Och därefter drog den osannolikt komplicerade processen igång för att få tillbaka en bro på ett ställe där det i över hundra år har funnits en. Kanske kan en ny bro vara tillbaka under 2023.
Det är dock inte bara kommunen som gör att processen kring Femöresbron har blivit lång. Olika delar av det offentliga motarbetar varandra. Sedan i april 2019 har Norrköpings kommun och länsstyrelsen i Östergötland mötts i domstol om brovaktarstugan ska få flyttas eller ej. För notan står skattebetalarna som väntar på en bro.
Vad returpunkten å sin sida kommer att ha kostat Norrköpings invånare till slut lär stå skrivet i stjärnorna. En sak är dock säker. Tilltron till det offentliga får sig rejäla törnar när Norrköpings kommun inte förmår ordna de saker som är märkbara i mångas vardag, så som en gångbro eller en returpunkt.
De flesta betalar mer än hälften av vad de tjänar i skatt. Ska det finnas en acceptans för det enorma skattetrycket måste det offentliga leverera.
Allt behöver inte ske i raketfart. Men under lika lång tid som det tog för USA från att sätta en människa på månen – åtta år – går det i Norrköping knappt att ersätta en gångbro eller en returpunkt.
Edvard Hollertz är agronom och ledarskribent i ATL – lantbrukets affärstidning.