Över fyrtiotre och redan passé? Kanske det. Svensk arbetsmarknad erbjuder tyvärr ett snävt fönster för våra så kallade anställningsbara år. Till viss del har vi oss själva att skylla: Vi utbildar oss senare och det tar allt längre tid för oss att bli klara, visar statistik från SCB.
Men även annat spelar in och är man inte för ung så är man för gammal. Många arbetssökande över 55 upplever att de inte ens får komma till intervju trots långa meritlistor, visar Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering.
Den amerikanska teveserien ”Younger” skildrar detta genom en kvinna som varit hemmamamma och borta från karriären de senaste femton åren. Eftersom ingen vill anställa en 40-årig föredetting spelar hon på sitt ungdomliga utseende och låtsas vara 26. Hon får genast jobb som assistent på ett bokförlag – där hon imponerar genom att vara både beläst och kunnig ”för sin ålder”.
Serien är naturligtvis både komisk och överdriven, men iakttagelsen ligger inte långt ifrån sanningen. Hur får man egentligen ett jobb i dag?
Utan att göra anspråk på att vara yrkesrådgivare kan man ändå konstatera att det är en blandning av goda kontakter, rätt utbildning och efterfrågan som leder till anställning. Dessutom krävs en smula tur för att lyckas.
Men svensk arbetsmarknad har också en del inbyggda hinder vi tvingas försöka övervinna. Ett sådant är att trots att vi lever längre och orkar mer är det likafullt enbart till 67 års ålder som vi har lagstadgad rätt att jobba kvar. Du och din arbetsgivare kan förvisso komma överens om att du får fortsätta längre, men lagen skyddar inte.
Sverige har brist på sjuksköterskor, lärare, poliser och socialsekreterare. I dessa yrken blir arbetsgivarna lyckliga när en erfaren 55-plussare söker sig till tjänsten. Men även utanför bristyrkena bör man glädjas åt åldersspridningen. Erfarenhetsutbyten från äldre till yngre – och vice versa – är gynnsamt både för arbetet och individerna och skapar bättre dynamik och respekt människor emellan.
Vi behöver skapa en mer flexibel arbetsmarknad så att fler kan få och behålla ett jobb. Dagens relativt höga ingångslöner tillsammans med turordningsreglerna i Lagen om anställningsskydd, LAS, försvårar. LAS gör att företagen i dåliga tider måste avskeda den som anställdes sist oavsett prestation och kompetens. Många blir därför kvar på arbeten onödigt länge, eftersom man som ”inlasad” är rädd att förlora den trygghet som försvinner vid ett jobbyte.
Vi kan inspireras av Tysklands lösningar. Där beräknas det bli ett underskott på åtta miljoner yrkesverksamma år 2030 och för att lösa arbetskraftsbristen har exempelvis biltillverkaren BMW satsat på att anpassa arbetsmiljön för äldres behov. På så sätt kan de behålla den erfarna arbetsstyrkan längre.
Arbetsmarknadens snäva fönster bör öppnas vidare för att lättare kunna släppa in och behålla fler. Mer lönespridning och reformerade regler för pensionsålder och LAS kan göra arbetsmarknaden smidigare. Därutöver behövs en attitydförändring. Ålder är i många fall bara en siffra och det är högst individuellt vad man gör med sina år.