En mulen eftermiddag i början av oktober träffade Magnus Ek, centerpartistisk riksdagsledamot från Valdemarsvik, ett par lantbrukare i Söderköping. LRF hade ordnat ett möte för att skildra hur företag på landsbygden påverkas av sidoprojekt kopplade till förbifart Söderköping. De påpekade dock noga att de inte är emot nya E22:an i sig.
Förbifart Söderköping är inte bara en ny sträckning av E22:an. Det utökade projektet innebär att en del befintliga vägsträckningar kapas och nya ska byggas. Det är också i dessa sidoprojekt som flera av de mest uppmärksammade konflikterna finns. Den så omskrivna hasselsnoken, vars existens riskerar att fördröja hela förbifarten, finns i ett område norr om Göta kanal där en kommunal väg är planerad. Och att en orm som har god populationsstatus längs med kusten kan bromsa vägbygget visar hur oproportionerlig miljölagstiftningen har blivit.
En annan stridsfråga har varit att Trafikverket avser lämna över ansvaret och skötseln av länsvägarna 801 och 844 på enskilda. Något som har fått byalaget Drothem att i åratal strida mot staten. Och kärnan i processen är principiellt viktigt. Grundfrågan är hur stort juridiskt ansvar och kostnader som staten ska kunna lägga över på boende längs med en väg.
När lantbrukarna träffade Magnus Ek var också länsvägarna på tapeten. Men den här gången gällde oron främst att befintliga utfarter – dagens trafikplatser Korsbrinken och Klevbrinken – ska försvinna och ersättas av en ny på annan plats. Något som beskrevs försvåra resorna från områdena. Det fick Ek att konstatera att många, särskilt i Norrköping och Valdemarsvik, nog tänker främst på E22:an som viktig för kommunikationerna i nord-sydlig riktning. Det som lätt missas är behovet av att säkra goda transporter även i öst-västligt riktning. Och här sätter Magnus Ek fingret på ett problem i länet.
I Östergötland är infrastrukturen på många håll eftersatt i öst-västlig riktning. Vägarna och kollektivtrafiken mellan orter som Valdemarsvik och Åtvidaberg, eller Söderköping och Linköping, är inget som satsas nämnvärt på.
En annan fråga som kom upp var att värdefull åkermark runt Söderköping med tiden riskerar att bebyggas i efterdyningarna av förbifarten. Och det är en allt viktigare fråga för kommunfullmäktige att bekänna färg i.
Att bebygga god åkermark har blivit kontroversiellt, vilket märkts i Norrköping. Att expansiva Jönköpings kommun för en tid sedan gick ut och meddelade att jordbruksmark ska skyddas från exploatering lär ha varit ett tecken i tiden. Fler kommuner bör följa efter.
Förbifart Söderköping behöver börja byggas snarast – men helst utan att projektet tar konfliktfyllda sidovägar.
Edvard Hollertz är politisk redaktör på Svenska Nyhetsbyrån.