Gängkriminalitet riskerar att bita sig fast i samhället och måste därför bemötas med samlad front. Där alla relevanta myndigheter motarbetar de kriminella på alla möjliga sätt. Traditionell lagföring är viktig, men räcker inte.
Eftersom det ofta är pengarna och livsstilen som lockar är det effektivt att ta bort pengarna och prylarna från gängen. Kronofogden spelar en viktig roll i det arbetet. När Polisen eller Tullen stoppar en brottsmisstänkt gängkriminell person kan de kontakta Kronofogden för en distansutmätning, för att kunna ta bilen och dyra smycket i beslag. Men som lagen är utformad får det inte göras om personen inte är misstänkt för brott. Det får resultatet att personer med skulder och kopplingar till den gängkriminella miljön tillåts åka vidare i sina dyra bilar.
Det är uppenbart orimligt. Lagföring för eventuella lagbrott är en sak. Utmätning av faktiska skulder är något annat. Givetvis ska gängkriminella med skulder kunna få sina egendom beslagtagna, även om de för ögonblicket inte är misstänkta för något brott.
Det tycker också Kronofogden, som nyligen lämnade in ett förslag på ändring av lagen. Och det tycker även majoriteten i civilutskottet som förra veckan röstade igenom ett tillkännagivande att regeringen bör agera för att ändra regelverket kring distansutmätning. Regeringspartierna reserverade sig. Justitiedepartementet låter meddela att ”det pågår arbete med detta inom regeringskansliet, som inte bör föregripas av någon åtgärd från riksdagens sida”. Kronofogdens verksamhetsutvecklare Johannes Paulson ser inte problemet. ”Det här är så effektivt och så smart så jag förstår inte varför man håller emot på det här.” (SR 4/5).
Att invänta ett större förändringsarbete må vara ett rimligt förhållningssätt när det inte är bråttom. Nu råkar det vara synnerligen bråttom att få bukt med gängkriminaliteten. Därför behöver regeringen snabba på processen. Och riksdagen bör inte tveka över att ta beslut i frågan, i det fall regeringen dröjer.
Gängkriminaliteten har brett ut sig och är långt bortom kontroll. Vanliga människor drabbas i allt högre utsträckning. Dessutom är de kriminella inte sällan kunder hos Kronofogden med skulder till brottsoffer och alla skattebetalare. De som motvilligt finansierar de kriminellas lyxliv har anledning att ifrågasätta det moraliska i dagens regelverk.
Att livsstilskriminella får fortsätta köra omkring med sina dyra bilar och flådiga klockor är minst sagt provocerande. Att regeringen dröjer med att agera är det också.
Jakob Styrenius är politisk redaktör på Västerviks-Tidningen.