Ge upp fantasin om den oändliga penningpressen

Det tåls också att tänkas på vilka det är som varit vinnare på regeringens spenderpolitik.

I slutändan betalas allt på samma sätt, skattebetalarna kommer att amortera statens enorma lån.

I slutändan betalas allt på samma sätt, skattebetalarna kommer att amortera statens enorma lån.

Foto: Henrik Montgomery/TT

Krönika2021-05-17 06:00
Detta är en ledarkrönika. NT:s ledarsida är moderat.

Coronapandemin har ställt allt på ända. Hur ofta har du inte sett den meningen under året? Lite för ofta, är min bestämda åsikt. Pandemin kommer säkert innebära en del förändringar. Hemarbetet blir mer accepterat. Elementär skyddsutrustning kan aldrig tillåtas vara en bristvara igen. Sverige – och för den delen de flesta andra länder – behöver uppdatera sin lagstiftning för att anpassa den till kommande kriser, inte bara pandemier. Sjukvården behöver dimensioneras annorlunda och ett tydligare helhetsperspektiv tas. 

Detta är viktiga förändringar, men det är inte sådana som förändrar vårt samhälle i grunden som många tror eller hoppas. Inte minst på vänsterkanten betraktar många coronakrisen som ett tecken på att de haft rätt hela tiden. Eftersom regeringen nu öppnat plånboken, menar de att det funnits pengar att spendera hela tiden, som kunde pumpats ut i ekonomin redan innan. De drömmer om att kasta budgetdisciplinen som präglat Sverige sedan 90-talet över bord och spendera och investera, gärna i politiskt fåfänga projekt som höghastighetsbanan, men också i permanenta kostnadshöjningar som höjda pensioner och arbetslöshetsersättningar. Det ska massanställas personal i offentlig sektor oavsett om det finns behov av dem eller rätt kompetens att rekrytera.

Inget kunde vara mer fel. Regeringen har spenderat 400 miljarder i coronarelaterade åtgärder det senaste året. Slutnotan lär bli ännu högre. Hur ska detta betalas? Ja, i slutändan betalas allt på samma sätt, skattebetalarna kommer att amortera statens enorma lån. Sverige kommer klara detta bättre än många andra längder, eftersom vi gick in i krisen med en låg statsskuld. Budgetdisciplinen och arbetslinjen har också gjort oss högproduktiva. Vi lånar till mycket låga räntor, till och med negativa. Men det går inte att tro att den verkligheten ska vara för evigt. Precis som ingen trodde att minusräntor skulle bli verklighet, tror ingen på att räntorna kommer kliva kraftigt uppåt. Men det kan ske. Det behöver vi vara förberedda på. 

Det tåls också att tänkas på vilka det är som varit vinnare på regeringens spenderpolitik. De löntagare som kunnat permitteras och behålla jobbet, förstås. Men också stora börsägare och de som äger sitt boende har kunnat se enorma förmögenhetsökningar. Inget talar för att en dylik penningexpansion, som vänstern tror är något slags jämlikhetsprojekt, kommer få andra konsekvenser. Svaret på hur detta ska stävjas är ofta att höja eller införa en mängd destruktiva skatter på kapital som kommer driva investeringar ur landet, med konsekvensen att Sverige kommer få låna ännu mer för att trycka upp tillväxten på artificiell väg. Vips, så är vi Grekland, men utan klimatet och kalamaris. 

Den svenska budgetdisciplinen är anledningen till att vi klarade av finanskrisen 2008 och de efterföljande kriserna så bra. Det är också ett skäl till att vi klarat av denna kris. Och det är ett skäl till att vi kommer klara av nästkommande kriser också. Vänsterns ekonomiska fantasier är skadliga för Sverige.

Henrik Hall är handläggare på Kristdemokraternas riksdagskansli och borgerlig skribent.