En svensk sommaräng full av blomster i alla färger och former! Det är så vi gärna ser midsommarfirandets fond. Men tyvärr är det inte längre en självklarhet att binda kransar av blommande mångfald – många av våra inhemska, vilda blomsorter har redan minskat i frekvens eller helt trängts bort av invasiva arter som importerats hit.
För den som snart levt ett halvsekel på jorden är det tydligt att buketten som plockades i barndomen längs vägen vid sommarstället var betydligt mer mångfaldig då, jämfört med nu. FN har sedan länge påvisat hur människans aktivitet bidrar till biologisk utarmning – hela 1 miljon av totalt 8 miljoner arter riskerar utrotas inom bara några årtionden. Forskare från svenska universitet har ett par år larmat om att hela en tredjedel av våra vilda biarter är hotade, och motsvarande gäller för övriga pollinerande insekter.
Och Sveriges befolkning har svarat – alltfler väntar med att klippa gräset för att ge blommorna utrymme att växa för binas pollinering, insektshotell skymtar i villaträdgårdar lite varstans och vägrenar och refuger fylls med ängsblommor även i våra städer. Svenskarnas beteende ligger väl i linje med EU:s strategi för ökad mångfald, som antogs av Europaparlamentet redan 2021. Målet med strategin är att Europas biologiska mångfald senast 2030 ska vända till att återhämta sig.
Men det nyligen genomförda EU-valet kan bli en utmaning. Högerextrema, nationalistiska rörelser från länder som Frankrike, Tyskland och Italien vann 16 mandat, medan gröna partier gick bakåt och tappade 19 mandat. Sverige gick dock i annan riktning – här gick de gröna starkt fram. Är det för att vi skulle vara allmänt lite klokare än våra europeiska vänner? Eller har vi på ett mer djupgående sätt än andra länder i EU upplevt effekterna av klimatförändringarna?
Skulle inte tro det. De stora länderna på kontinenten har i många stycken lika ambitiös nationell miljö- och klimat politik som vi. De har dessutom tydligare än vi känt av extremhetta, stormar och översvämningar. Ett växande antal bergstoppar har förlorat sitt snötäcke och därmed omöjliggjort vintersportande. Numera kan vi räkna till flera övergivna skidorter längs alpkedjan.
Nej, Miljöpartiets framfart bland svenska väljare har nog en enklare logik. Deras egna analys var helt enkelt att regelbunden närvaro och kampanjande i storstädernas förorter har bidragit till att fler väljare röstade grönt i EU-valet. Något för de större partierna att klura på i sina eftervalanalyser. Att det också hänger tätt ihop med partiets tydligt propalestinska hållning i Gazakriget var uppenbart när flera väljare intervjuades på valdagen, mindre så när språkrören kommenterade resultatet för media dagen efter.
Oavsett vilket är detta ett förtroende som förpliktigar. I ett mer EU-skeptiskt och nationalistiskt Europaparlament behöver alla svenska partier samla konstruktiva krafter i mitten. För att säkra att Sveriges röst får maximalt möjliga genomslag och frågor viktiga för svenskarna hamnar högt på agendan. Och inte minst för att bevara biologisk mångfald – eftersom den inte bekänner sig varken till geografiska eller ideologiska gränser.
Våra barn och barnbarn förtjänar att kunna fortsätta plocka midsommarbuketter med de traditionella blomsorterna, att få binda kransar till dansen runt midsommarstången och att kunna lägga de magiska sju sorterna under huvudkudden som skapar ljuva drömmar. Helst de som Naturskyddsföreningen rekommenderar – Rölleka, Stor blåklocka, Prästkrage, Käringtand, Backtimjan, Gråfibbla och Vitklöver! Så att midsommar förblir en högtid av glädje och drömmar om vad som ska komma, inte sorgen efter vad som gått förlorat. För bina, likaväl som för oss människor.
Anna Lövheim är egenföretagare och opinionsbildare.