Allt fler personer i näringslivet drabbas av allt grövre rån. Inte sällan sker det i hemmet. Det är mordhot. Pistoler som trycks mot tinningen. Och kvinnor och barn som binds i sitt eget hem.
I fredags gjorde polisen ett tillslag mot personer i den så kallade Headshotligan. Gruppen pekas ut som en av Stockholms mest våldsamma grupperingar, och har kopplats till spektakulära rån och förekommit i flera mordutredningar de senaste åren. När de greps av polisen var de klädda i DHL-kläder och enligt uppgifter till Expressen misstänkte polisen att de var på väg att slå till mot en förmögen näringslivsföreträdare som bor i området.
Dagen efter polisens tillslag mot DHL-ligan twittrar Patrik Wahlén, grundare av ett investmentbolag: ”Ringer på dörren. En DHL kille utanför. Pulsen går upp. Vågar jag öppna dörren. Öppnar appen med larmknappen. Sverige 2021.”
Det är inte överdrivet svårt att sätta sig in i oron. Men istället för empati så bjuds Patrik Wahlén på en stor mängd förlöjliganden. Och, som Patrik Kronqvist poängterat på Expressens ledarsida, kommer den hånfulla tonen från vänsterhåll och inkluderar såväl journalister som riksdagsledamöter.
Det är avslöjande för delar av vänsterns människosyn. Att personer inom näringslivet inte är värda att ha empati för. Eller att egendom genom hög lön eller företagande inte ska betraktas som rättmätig egendom utan fritt fram för andra att ta med våld. Det kostar att påtala sin oro över utvecklingen i Sverige. Ännu mer kostar det att vara framgångsrik och profilerad på något område.
Hela fenomenet riskerar också att bli dyrt för Sverige. Framgångsrika företagare talar om att lämna landet. När höga skatter får sällskap av höga personliga säkerhetsrisker kommer viljan att anstränga sig för att bli framgångsrik att minska.
Och det är inte bara förmögna personer i näringslivet som hotas. Enligt Joakim Söderström, vd för Säkerhetsbranschen, är även politiker, journalister, utsatta kvinnor, tjänstemän och religiösa ledare grupper med en allvarlig hotbild mot sig (SvD 23/11). När människor drar sig undan breder sig en blöt filt ut över det offentliga samtalet.
Det ska sägas att det inte är de rikaste och mest framgångsrika som drabbas hårdast när de grova rånen ökar. Det är som regel de mindre bemedlade som drabbas värst. Men när de svaga drabbas av kriminalitet ignoreras de. Och när de kapitalstarka drabbas så förlöjligas de. Frågan är hur långt det tillåts drabba medelklassen innan hela vänstern tar problemen på allvar.
Jakob Styrenius är politisk redaktör på Västerviks-Tidningen.